Vill öka kunskapen om permafrostens betydelse

Forskaren Gustaf Hugelius har vigt sitt arbete åt att samla och sprida kunskap om de arktiska regionerna. Det hårda arbetet har gett effekt. Forskningen är ett viktigt underlag i nästa IPCC-rapport och när Nature nyligen listade elva framstående forskare var Gustaf Hugelius ett självklart namn på listan.

Arktisk torvmark och permafrost innehåller 50 procent av jordens markkol. När klimatförändringarna tinar den frusna marken kan stora mängder kol frigöras. Det är ny kunskap som forskaren Gustaf Hugelius varit med att ta fram. I slutet av århundradet kommer permafrosten stå för motsvarande tio procent av dagens mänskliga utsläpp enligt forskarnas beräkningar.

– Permafrosten tinar i allt snabbare takt och frisläpper växthusgaser. Det är en långsam process rent naturligt, men på längre sikt kommer det göra stor skillnad på klimatet, säger Gustaf Hugelius.

Kunskapen om permafrostens påverkan har länge varit låg, och Gustaf Hugelius har tillsammans med sina kolleger arbetat för att täcka kunskapsglappet genom att kombinera fältarbete med satellit- och fjärranalysdata.

– Det är bara tio år som vi har vetat att permafrosten har så stor betydelse för klimatförändringarna, och många forskare har nu jobbat hårt för att få in den nya datan i klimatmodellerna, eftersom den inte funnits där med tidigare, säger Gustaf Hugelius.

Bidrar med ny kunskap

Permafrostens framtida utsläpp finns exempelvis inte med i den senaste IPCC-rapportens klimatmodeller (se faktaruta), som bland annat ligger till grund för Parisavtalet. Den nya kunskapen kan visa att våra nuvarande beräkningar är för optimistiska, och att länder idag tror att de kan släppa ut mer än de faktiskt kan.

– Nästa IPCC-rapport kommer att ha med vår data, men det är de facto så att om man tittar på tvågradersmålet kommer en del av utsläppsfönstret ätas upp av icke-mänskliga processer som permafrost och liknande. Siktar man på 1,5 grads uppvärmning kommer man kanske närmre två grader om man räknar in de naturliga processerna, säger Gustaf Hugelius.

– Det är bara tio år som vi har vetat att permafrosten har så stor betydelse för klimatförändringarna.

När Extrakt träffar Gustaf Hugelius befinner han sig vid sitt lärosäte Stockholms universitet, men det är inte alltid man kan hitta honom där. En stor del av forskningen behöver forskarna göra på plats.

– I fält försöker vi bilda oss en uppfattning om vad som påverkar marken. Generellt är det långa dagar, många vandringar runt i landskapet, vi beskriver hur omgivningen ser ut, gräver, borrar och tar prover, äter en picknick och går till nästa ställe och gör om proceduren, säger Gustaf Hugelius.

Fältarbete i de arktiska delarna

Fältarbetet sker främst i de arktiska delarna av Kanada, Ryssland och Norden, där många forskare arbetar med nya kartor och bedömningar.

– Tundran är ofta platt och blöt med mycket mygg – men också ofta väldigt vacker. Det är stor skillnad på de arktiska delarna av Ryssland och Kanada. I Kanada finns mycket orörd vildmark, natur och en hel del djur.

Längst norrut finns isbjörnar, och forskarna som ska fältarbeta i dessa områden behöver gå kurs och bära vapen.

– I Ryssland har det funnits människor överallt ganska länge, man hittar byggnader och ruiner vart man än är. Där behöver vi aldrig bekymra oss för brunbjörnar då de är rädda för människor, men i Kanada är björnarna mer nyfikna, säger Gustaf Hugelius.

Delar upp fältarbetet

Ute på fält finns inga telefoner eller mobiltäckning, vilket gör det svårt för forskare som har familj. Gustaf Hugelius har små barn, och berättar att han alltid tar med teckningar som de har gjort.

– Det är självklart väldigt jobbigt att lämna hemmet. I somras var jag borta i 25 dagar, vilket lägger mycket ansvar på min fru. Som tur är har jag väldigt bra kollegor, och vi försöker samarbeta och dela upp fältarbetet för att det ska påverka våra familjer så lite som möjligt, säger Gustaf Hugelius.

Trotsar negativa nyheter med optimism

I fält arbetar Gustaf Hugelius även med forskare inom andra områden som exempelvis tittar på vilka sjukdomar och miljögifter som kan frisläppas när permafrosten tinar. Bland annat ledde varmare väder i Sibirien 2016 till att tundran tinade och frisläppte mjältbrandsbakterier som legat frysta i jorden. Bakterierna smittade 1500 renar, och ett 40-tal människor fick föras till sjukhus

Trots att Gustaf Hugelius konfronteras med många negativa nyheter lyckas han ändå vara optimistisk. Han ser en bred vilja hos folk och politiker, tillsammans med logiska ekonomiska incitament.

– Det är väldigt viktigt att veta att vi måste minska utsläppen nu – snabbt – och att en positiv utveckling idag kommer ha positiv påverkan i många hundra år.

– Det är väldigt viktigt att veta att vi måste minska utsläppen nu – snabbt – och att en positiv utveckling idag kommer ha positiv påverkan i många hundra år. Ju snabbare vi minskar de mänskliga utsläppen, desto snabbare kommer vi minska de naturliga. Det finns allt fler incitament för att agera, men det är också allt fler som förstår frågan, säger Gustaf Hugelius.

Om varför Nature lyfte fram just honom som en av elva särskilt lovande forskare är han ödmjuk.

– Det jag gör handlar inte bara om mitt arbete. Jag blev ledare för en arbetsgrupp inom globala nätverket Permafrost Carbon Network (se faktaruta) vilket gjorde att jag kunde nå många forskare inom området och få ihop ny data. De senaste åren har jag fokuserat på nätverk och att samla kunskap, och har därför figurerat i många artiklar och kunnat bidra min kompetens ihop med andra. Det tror jag spelar in i Natures bedömning, säger Gustaf Hugelius.