Vill minska smittorisken i framtidens byggnader

Hur ska vi ventilera våra byggnader för att förhindra smittspridning? Det ska forskare från en rad olika discipliner ta reda på i ett nytt projekt, i tätt samarbete med näringslivet.

Att extrema temperaturer kommer att utmana ventilations- och klimatsystemen är ingen nyhet. Däremot satte pandemin ljuset på en annan aspekt, som också påverkar hur vi utformar ventilationen i våra byggnader. Så såddes ett tankefrö till det nya forskningsprojektet Buildings post Corona.

– När pandemin bröt ut hade vi en kinesisk forskare i min grupp, som fick frågor hemifrån om nya krav och tekniska lösningar för att styra ventilationen i sjukhus. I Kina var de snabba med att ta fram nya riktlinjer för hur ventilationen kunde styras för att undvika smittspridning. Då väcktes tanken på att göra en förundersökning för att kartlägga kunskapsläget om detta är i Sverige.

Hur viruspartiklar sprids i rummet

Det säger Thomas Olofsson, prefekt vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik på Umeå universitet. Han betonar att vi sannolikt kommer att få uppleva nya typer av luftburna sjukdomar bortom covid-19-pandemin, så frågan är aktuell även på lång sikt.

Förstudien om kunskapsläget, som redan är genomförd, visar att det krävs en tvärvetenskaplig approach för att lyckas med en hälsosam inomhusmiljö.

– Det är en sak hur luft distribueras, men det ger inte hela förklaringen till om man blir smittad eller inte. Två personer kan utsättas för samma dos men av olika orsaker smittas bara en. Mottagligheten av smitta ligger inom det medicinska vetenskapsområdet, medan den tekniska vetenskapen kan bidra med kunskap om hur viruspartiklar sprids i rummet och hur koncentrationen kan minskas.

Olika kompetenser kopplas ihop

Därför ska en rad olika kompetenser kopplas ihop i projektet; KTH Live-In Lab, Lunds universitet, Chalmers och Umeå universitet samt bygg- och ventilationsbranscherna.

– Vi har en stor grupp med representanter från näringslivet som kan återspegla deras problem och möjligheter.

Men vilken typ av lösningar kan det rent praktiskt handla om, vad vet vi om hur smitta sprids? Här pågår mycket forskning ännu och det finns många intressanta pågående studier.

– Ett exempel är hur risken att smittas påverkas av i vilken grad luften är torr eller fuktig, säger Thomas Olofsson.

Kan påverka byggstandarder

Det kan också handla om hur luften tillförs ett rum, var fönster och värmekällor sitter och hur utomhustemperaturen påverkar. Detta kan bidra till nya sätt att tänka inom byggbranschen.

– Tidigare har ett stort fokus legat på ett gott termiskt klimat, alltså att det är lagom varmt eller kallt. Men det har inte varit lika stor omsorg att minska risken för luftburen överföring av smitta.

Utöver att minimera risken för luftburen smitta i inomhusluften vill forskarna också ta reda på hur ventilationen ska utformas för att vara så energi- och klimatsmart som möjligt. Genom projektet hoppas de kunna ta fram praktiskt tillämpbara lösningar, råd, rekommendationer och goda exempel på hållbara koncept.

– Vi bidrar med kunskap för att minska risken för luftburen överföring av infektioner så mycket som möjligt och samtidigt minimera energianvändningen. Jag tror att resultaten kommer att kunna användas av teknikleverantörer och fastighetsägare. Det skulle också kunna påverka byggstandarder och byggkrav, avslutar han.