Klimat
Vilka effekter ger höga bolån?
Svenskar är bland det högst skuldsatta folket i hela Europa. Bostadsbrist gör att många unga i dag skuldsätter sig tidigt i livet. Hur påverkar det en individ att tvingas ta höga lån för att få tak över huvudet? Det ska forskare ta reda på i ett nytt projekt.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Har du ett högt bolån? Du är långtifrån ensam. Svenskarnas hushållsskulder överskrider med sina 88 procent med råge EU:s 55 procent.
– Svenskarna har aldrig varit så högst skuldsatta som de är i dag, säger Chiara Valli, doktor vid Institutionen för Urbana studier, Malmö universitet.
Den höga belåningsgraden beror enligt henne på att alltfler köper sin bostad och att bostadspriserna stiger. Situationen påminner om den som föregick bostadsbubblan i USA 2008, men även det läge vi hade på hemmaplan före den svenska bostadskrisen på 90-talet, berättar hon.
– Riksbanken har varnat flera gånger för detta.
Bristen på hyresrätter ett stort problem
Hur kommer det sig att det har blivit så här? Dels handlar det om att utförsäljning av hyresrätter har minskat tillgången till hyresrätter. Men det beror också på att de hyresrätter som finns kvar har höga avgifter.
– Många av de lägenheter som byggdes inom miljonprogrammet har krävt dyra renoveringar, vilket har lett till höga hyror. I dagsläget är det mesta som byggs privat eller har dyra hyror, säger hon.
För den yngre generationen, vilket hon definierar som födda mellan 80- och 00-talet, är bristen på hyresrätter ett stort problem.
– Den yngre generationen tvingas ta högre lån än tidigare generationer har gjort för att få tak över huvudet.
Och tyvärr är bostadsbristen inte de enda problemen som dagens yngre har att brottas med.
– Osäkerheten på arbetsmarknaden har ökat i form av fler otrygga anställningsformer. Det påverkar inte bara unga utan kan förstärkas av ytterligare faktorer som kön, etnicitet och samhällsklass.
Vardagen för skuldsatta
Och just dessa två faktorer – bostadsbrist och en tuff arbetsmarknad – samverkar på ett olyckligt sätt som riskerar att förvärra läget.
– Om jag vet att det är svårt att få bostad i en viss stad så kanske jag undviker att söka jobb där och i stället stannar kvar i ett yrke med lägre lön, så det blir en ond cirkel.
Trots den rekordhöga belåningsgraden i Sverige saknas forskning om hur läget påverkar vardagen för de skuldsatta, vilket Chiara Valli nu ska råda bot på i ett nytt projekt.
– Vi har ekonomiska och politiska studier inom detta område, men vi vet inte hur det påverkar vardagslivet för de som berörs.
Skapa debatt och perspektiv
För att ta reda på det kommer hon att samla in berättelser om hur de personer som påverkas upplever sin situation, och därefter leta efter mönster. Och till viss del blir detta projekt självbiografiskt.
– Jag är 35 år, har flyttat hit från Italien och är fast med stora lån. Alla jag känner här i min ålder är i samma situation som mig.
Hon hoppas att projektet och dess resultat ska skapa debatt och bidra med nya perspektiv.
– Kanske kan det belysa de risker som är förknippade med läget i dag och utmana idén om att köpa bostad, i stället för att hyra, är det bästa alternativet.
Om projektet
Projektet Finansialisering av vardagslivet i Sverige, intersektionella perspektiv på otrygghet i boendet och arbetslivet har tilldelats 4 miljoner kronor av forskningsrådet Formas.