”Vi ska inte lämna problemen till nästa generation”

Missade miljömål, andra partiers budget och en orolig omvärld. Sveriges nya klimat- och miljöminister lär inte sitta sysslolös. ”Det är ett stort arbete kvar”, säger hon i en intervju med Extrakt.

Isabella Lövin är inte ny i regeringen. 2014 utnämndes hon till biståndsminister och två år senare till klimatminister, vice statsminister och språkrör för miljöpartiet.

I årets nytillträdda regering har hon blivit minister för både miljö och klimat, en post som tidigare varit uppdelat på två.

– Jag ser mest fördelar med att ha båda roller. Det är mycket av miljöarbetet som hänger samman med att klara klimatkrisen. Den biologiska mångfalden, skogarna och vattenförsörjningen påverkas alla av klimatförändringarna, som exempel.

Resistenta och motståndskraftiga ekosystem

För politiker är det inte alltid självskrivet vilka beslut som är bäst att ta när perspektiven är fler. Skogs- och jordbruket lyfts till exempel ofta fram som stora resurser för biobränslen och som kolsänka, men innefattar samtidigt verksamheter som i dag har stora svårigheter att bibehålla den biologiska mångfalden.

– Vi är tvungna att se målkonflikterna, och det är oerhört viktigt att vi står upp för biologisk mångfald och resiliens. Vi behöver resistenta och motståndskraftiga ekosystem som kan klara utmaningarna i framtiden, så det gäller att balansera klokt, säger hon.

Isabella Lövin säger också att utmaningarna inom miljö och klimat sträcker sig över de flesta politiska områdena. Hon kommer därför behöva arbeta nära de övriga i regeringen, som exempelvis infrastrukturministern.

– Frågan kring biodrivmedel som lösning på klimatproblem är inte helt enkel, säger hon.

En ren chock

Att Moderaterna och Kristdemokraternas budget röstades igenom i december innebar att anslagen till miljö- och klimat minskade med 2,1 miljarder, jämfört med övergångsregeringens budgetförslag.

Det har enligt Isabella Lövin inneburit att de svenska myndigheterna haft svårt att planera.

– Till att börja med var det ren chock. Jag tror inte många hade räknat med att den skulle gå igenom med den dramatiska förändring som skulle ske. Alla partier har rätt att skriva budgetar, men jag skulle gjort noggrannare analyser om jag hade varit dem, säger hon.

Snart ska den nya regeringen lägga vårbudgetpropositionen. Där lovar de satsningar på 4,5 miljarder kronor jämfört med M/KD-budgeten. Ungefär hälften av nysatsningarna kommer gå till miljö och klimat, vilket ungefär är samma belopp som Moderaterna och Kristdemokraterna skar ner miljö- och klimatbudgeten med.

– Vi kommer göra en återställare vad gäller miljö- och klimatnedskärningarna. Det kommer inte fullt ut reparera den nedskärning som gjordes, men rätta till den och återställa skydd av värdefull natur och satsningar på hav och liknande, säger Isabella Lövin.

Utmaningarna med miljömålen

Sedan de rödgröna tog över har anslagen till miljö och klimat ökat från 4,9 miljarder 2013 till 10,8 miljarder 2018, men satsningarna har ännu inte lyckats vända den negativa trenden.

För två decennier sedan antog Sverige nationella miljömål med mål att vara i hamn år 2020. Med ett år kvar ser vi bara ut att nå ett av de 16 målen, och vi missar mål om såväl klimat som biologisk mångfald.

– Det finns flera utmaningar. Flera av målen är beroende av internationellt samarbete och är gränsöverskridande, och där har vi inte helt full rådighet över att klara de målen. Självklart finns det också målkonflikter.

Isabella Lövin menar att det behövs mer resurser för att nå målen, och att vi samtidigt måste vara medvetna om den sociala dimensionen.

– Det är ett stort arbete kvar, och det kommer vi fortsätta med. Det behövs både mer pengar och skarp lagstiftning. Visionen är att ha bra hållbara jobb, bostäder och sysselsättning samtidigt som vi skyddar vår natur. Vi är överens om att inte lämna problemen till nästa generation.