Kemikalieinspektionen och Nordiska kemikaliegruppen (NKG) har jämfört halterna av PFAS som vi känner till i konsumentprodukter med den totala halten av högfluorerade ämnen i konsumentprodukter. Undersökningen visar att den största mängden kommer från okända källor.

– Studien visar att det finns ett stort kunskapsglapp om användningen av PFAS. Vi behöver utveckla analysmetoden för den totala halten av högfluorerade ämnen i olika produkter för att öka skyddet för hälsa och miljö, säger Jenny Ivarsson, utredare på Kemikalieinspektionen.

Studien ges ut av Nordiska ministerrådet och är en uppföljning av ett tidigare projekt som genomfördes av Nordiska Riskvärderingsgruppen 2015. Då analyserades olika hushållsprodukter, popcornspåsar, skidvalla och impregneringsspray för textil. Produkterna analyserades för innehåll av kända individuella PFAS. I den nya studien ingår samma produkter som tidigare men även andra konsumentvaror, till exempel kläder och skor.

”De nya analyserna visar att halterna av de individuella PFAS vi har kunskap om endast står för en mycket liten del av det totala innehållet organisk fluor i produkterna. Det betyder att vi saknar kunskap om de flesta PFAS som används i de analyserade produkterna” skriver Kemikalieinspektionen i ett pressmeddelande.

Studien visar också att det behövs bättre analysmetoder för att mäta den totala halten organisk fluor. Den metod som används i dag är under utveckling och fungerar till exempel ännu inte för att analysera impregneringssprayer och vaxer.

Läs rapporten här.

Om PFAS

Högfluorerade ämnen (PFAS) är en stor grupp ämnen som används både inom industrin och i konsumentprodukter. Det finns tusentals PFAS på världsmarknaden, men många av dem vet vi väldigt lite om. Bland annat saknas kunskap om var och hur alla PFAS används.

Högfluorerade ämnen är extremt svårnedbrytbara i miljön, många är vattenlösliga och rörliga i marken och flera ansamlas dessutom i levande organismer. Höga halter av högfluorerade ämnen har hittats i mark och vatten i Sverige. Ämnena har framförallt spridits i miljön nära flygplatser och brandövningsplatser samt i områden där brandsläckning har skett. Utsläppen har i en del fall lett till att dricksvatten förorenats och att vattentäkter behövt stängas.