Kommer alla som påverkas av klimatförändringar verkligen att flytta, om de har möjlighet? Det är forskarna inte helt övertygande om, och de söker nu svaren i ett nytt projekt.

– Klimatanpassning ses ofta som något väldigt tekniskt, till exempel infrastruktur som skyddsvallar eller omplacering av hus. Men det handlar minst lika mycket om existentiella frågor. Har vi rätt att bo kvar? Och vad är vi beredda att offra? Väljer du att lämna efter fem översvämningar eller tre stormar? Eller stannar du oavsett? Detta kommer att skilja sig åt mellan olika grupper, och därför behöver vi mer kunskap, säger Emily Boyd, professor och föreståndare för Lund University Centre for Sustainability Studies.

Hon och hennes kollegor ska i ett nytt projekt ta reda på hur boende i områden som löper risk att påverkas av både havsnivåhöjningar och erosion resonerar. I studien ingår exempelvis Malmö och Falsterbo i Sverige, Belém i Brasilien och Voltadeltat i Ghana.

I projektet ifrågasätter de teorin att alla människor som drabbas av klimatförändringar kommer att lämna hemorten om de kan. Forskarna vill nyansera bilden av en framtid med miljontals klimatflyktingar.

Emily Boyd tror att de boende värderar starka nätverk och familj högt, och därför stannar kvar.

– Vi måste kanske börja tänka om inom klimatanpassning, och utgå från att människor vill stanna i stället för att flytta på sig. Har vi ett sådant perspektiv kan det öppna upp för olika sorts åtgärder, där omlokalisering ses som sista alternativet, säger hon i ett pressmeddelande.