”Vi måste minska vårt avfall”

Trots att svenskarna är bland de bästa i Europa på att återvinna måste vi minska vårt avfall. För att lyckas behöver vi konsumera mindre och hitta bättre system för återvinning av material som exempelvis plast, det menar Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL.

Resurshantering, återvinning och cirkulär ekonomi blir allt viktigare delar i samhället, inte minst för att nå våra miljö- och klimatmål. En växande befolkning och ökad ekonomisk aktivitet har inneburit att jordens resurser förbrukas allt snabbare, och en förbättrad resurshantering är nödvändig.

Målet är enligt Naturvårdsverket att inget avfall som kan återvinnas ska deponeras. I dag är avfallshanteringen kommunal och ser därför olika ut i landet.

Det är stor skillnad på hur mycket olika kommuner samlar in. Enligt Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet är det bra att någon har samlat ansvar för hushållsavfallet.

– Kommunen säkerställer en effektiv logistik. Sedan kan vissa delar, som förpackningar, elektronik, bilar, batterier, vara någon annans ansvar, men då är det viktigt att systemen harmoniserar med varandra så att det blir tydligt vart man ska lämna vad, säger hon.

Mängden avfall har ökat

Trots att vi i dag är bland de bästa i Europa på att återvinna måste vi bli mycket bättre. Förra året ökade avfallsmängden jämfört med året innan då vi slängde nära ett halvt ton per person.

– För vissa material, som metaller, så fungerar återvinningen redan i dag bra. För plast är vi långt ifrån att ha en fungerande återvinning. Den största utmaningen är att vi har för mycket avfall, vilket beror på att vi konsumerar för mycket, säger hon.

För att lyckas öka återvinningen säger Åsa Stenmarck att både tillgång och efterfrågan på återvunnet material behöver öka. Och utvecklingen går på många håll framåt.
Åsa Stenmarck lyfter flera olika positiva exempel bland såväl kommuner som företag.

– Bland annat Uppsala, Göteborg och Helsingborg går i framkant och jobbar med avfallsminskning. Några av dem har gjort mer specifika satsningar på plast, och några mer brett. Det är också positivt att vissa företag, som Volvo, Ikea och HM går ut och säger att man ska efterfråga återvunnet material och ha återvinningsbara produkter, säger hon.

Skåne bryter trenden

Goda exempel finns också bland Sveriges kommuner. Familjen Helsingborg, ett samarbete mellan elva kommuner i Skåne, har gått emot den svenska trenden med ökat avfall.

De har tvärtom lyckats minska hushållens avfall med 19 procent mellan 2010 och 2016. Framgången beror bland annat på projektet Skitlite, där de satte upp tuffa mål för att minska hushållens avfall.

– Vi fick fokus på hur mycket avfall folk genererar och hur mycket av det som är onödigt. Till exempel leksaker som barnen inte vill ha men får ändå när man köper en hamburgare. De blir ofta sopor direkt, säger Cecilia Holmblad, renhållningschef vid NSR, Nordvästra Skånes Renhållningsbolag, i ett pressmeddelande.

– Att minska avfallet betyder inte att leva ett sämre liv, utan ett annorlunda liv.

– Att minska avfallet betyder inte att leva ett sämre liv, utan ett annorlunda liv. Att få till den förändringen måste också bli det långsiktiga politiska målet. För detta är inte något vi kan lösa snabbt, tillägger hon.

En nödvändig del är även att se över konsumtionen så att vi inte köper så många prylar i framtiden.
– Det är en del av att vara resurseffektiv. Sen behöver vi också se till att det vi har stannar längre i omlopp, säger Åsa Stenmarck.