”Vi kan på ett paradoxalt sätt bli hjälpta av pandemier”

Den pågående coronakrisen utmanar samhället och allt fler frågar sig nu hur världen kommer att se ut efter pandemin. Söker vi svar i historien så är svaret – annorlunda – och inte nödvändigtvis sämre.

Hallå där Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH.

Hur har pandemier påverkat oss historiskt?
−  De är påskyndare av övergångar – från ett tillstånd till ett annat. En pandemi skiljer sig från de flesta andra situationer, det går att ställa frågor på nya sätt och kanske mer radikalt än tidigare. Det är en historisk roll som pandemier har, man blandar om kortleken och plötsligt är andra saker möjliga.

Kan du ge några exempel?
−  Det största är när européerna kom över till Amerika och utplånade 90 procent av befolkningen, huvudsakligen genom att sprida smittor. Man kan också se på digerdöden som en avslutare av feodalismen.

Hur kan coronapandemin hjälpa oss?
−  Nu diskuteras två huvudsakliga strategier – att återskapa det som fanns före krisen eller att genomföra väsentliga förändringar. När vi har ett tillstånd som vi vet innebär problem – med klimat- och miljökris – så kan pandemin innebära en nystart som vi paradoxalt nog också blir hjälpta av.

Vilka möjligheter skapar det?
−  I vanliga fall upplever vi små förändringar, men nu har hela perspektivet förflyttats och villkoren för vad som är politisk möjligt är annorlunda. Ett exempel är synen på investeringar i sjukvårdssystemet, som har förändrats radikalt. På miljö- och klimatområdet kan man tänka sig att människor och företag omprövar sin syn på flygresande och mobilitet överhuvudtaget. Kanske kan man även se annorlunda på skatter, med större öppenhet för skatteväxling och mer skatter till offentliga investeringar. Vi går igenom en kollektiv kris, vilket öppnar ett fönster för nya möjligheter och lärande.

Vi går igenom en kollektiv kris, vilket öppnar ett fönster för nya möjligheter och lärande.

Går vi in i en ny fas nu?
−  Ja, under de senaste 200 åren, särskilt sedan andra världskriget, har vårt samhälle accelererat snabbt i alla avseenden: mobilitet, produktivitet, stress, intensitet, globalisering. Vi överskrider både planetens gränser och människors psykologiska och emotionella gränser. Viruset kan leda till att vi går in i en nedkylningsfas. Kanske innebär det en omvärdering så att det som ger lugn och harmoni uppvärderas. Att hinna så mycket som möjligt är kanske inte det bästa.

Sverker Sörlin deltog nyligen i seminariet från Omstart som nystart anordnat av Formas, Naturskyddsföreningen och Fores.