I takt med att temperaturen stiger ökar behovet av vatten. Fjolårets sommartorka nästan halverade Sveriges spannmålsproduktion och nya lösningar krävs för att säkra vattentillgången framöver. Kan renat avloppsvatten vara en väg att gå?

När den krispiga höstkylan smyger sig på kanske förra sommarens värme känns lockande, men den blev ett hårt slag mot Sveriges livsmedelsproduktion.

Torkan resulterade i den lägsta spannmålsskörden sedan 1959. Totalt blev 2018 års skörd 45 procent lägre jämfört med året innan, enligt statistik från Jordbruksverket.

Sverige är en av de nationer som generellt har gynnsamma förutsättningar inom vattenområdet, något som kan förändras i ett varmare klimat.
– De områden som redan nu har problem med sommartorka; Gotland, Öland, Blekinge och Östra Småland med Kalmar, kommer att få det ännu torrare. Långa perioder av torka utmanar jordbruket, säger Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet och forskningschef på Sydvatten.

Omvärdera avloppsvatten


Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära

I de regioner som Kenneth M Persson radar upp är trycket på vatten redan hårt under perioden april till november.
– När växtligheten suger åt sig som mest vatten sammanfaller med när vi människor behöver vattnet allra mest. Ofta ökar dessutom befolkningsmängden drastiskt i dessa områden under sommarmånaderna.

Men många av våra användningsområden för vatten; exempelvis tvätta bilen, bevattning av golfbanor och skogsbevattning – skulle kunna ersättas av vatten med lägre kvalitet.
– Förra året fick oss att omvärdera avloppsvatten som färskvattenresurs. Det finns en massa tillämpningar som inte kväver dricksvattenkvalitet.

En hel del andra länder använder sig av renat avloppsvatten för dessa ändamål.
– Cypern och Malta har gjort det i många hundra år och i flera andra länder tillvaratas avloppsvattnet, berättar Kenneth M Persson.

De tekniska resurserna finns

Exempelvis i Madrid leds renat avloppsvatten genom parallella ledningsnät och tappas sedan via en speciell kran direkt hos användare. Enligt Kenneth M Persson handlar det inte om några stora pengar eller tekniska hinder för att få infrastrukturen på plats.

– Vi kan med enkla medel snofsa till avloppsvattnet och använda det, de tekniska resurserna finns. Det är ingen jättespännande ny teknik utan handlar mest om att få acceptans hos användarna för att använda avloppsvatten.

Förra året fick oss att omvärdera avloppsvatten som färskvattenresurs. Det finns en massa tillämpningar som inte kväver dricksvattenkvalitet.

Och det är just här skon klämmer, menar Kenneth M Persson, att människor generellt är skeptiska till att använda renat avloppsvatten för att till exempel vattna sina grönsaksodlingar.
– Det har gjorts många tekniska studier för reningstekniken, men nu behövs psykologiska studier för att komma vidare.

Hur lång tid skulle det då ta för att få lösningarna på plats?
– Om det finns en politisk vilja så kan det ta fem till tio år. Under tiden behöver vi jobba på den psykologiska sidan och demonstrera tekniken på flera platser.

Intressent svalt

Kenneth M Persson beskriver dock det politiska intresset som svalt.
– Det har inte varit någon politisk fråga och det behövs myndighetssamverkan för att komma vidare.

Han lyfter fram Holland som en föregångare för samverkan över sektorsgränser, och i en rapport presenterar Sydvatten ett förslag om att ge vattendistrikten i Sverige större ansvar och befogenheter.
– Distrikten skulle kunna få uppgiften att leda och samordna alla berörda aktörer i avrinningsområdet.

Om det finns en politisk vilja så kan det ta fem till tio år.

Även näringslivet kan spela en viktig del i vägen framåt, betonar han.
– Vi behöver kunna sälja tekniska lösningar för smart vattenanvändning på samma sätt som Ericsson och ABB gör med sina produkter. Sverige skulle kunna ha som ambition att bli ledande inom området och exportera tekniken utomlands. Det enda som krävs är att regeringen beslutar att de miljömål riksdagen har satt upp skall genomföras av myndigheterna inom en given tidsperiod.

Vid fjolårets torka tyckte han att acceptansen för renat avloppsvatten generellt ökade, men det är fortfarande en bit kvar.
– I Australien vittnar tjänstemän vid vattenverken om att det krävdes sju års torka för att få acceptans från allmänheten att återanvända vattnet.