”Vi har brett ut oss på bekostnad av jordbruksmarken”

Sverige har historiskt haft god tillgång på mark och vi har brett ut oss både i stora bostäder och ytkrävande infrastruktur, till stor del på bekostnad av odlingsbar jordbruksmark. Men när befolkningen växer och klimatet sätter press på den globala livsmedelsproduktionen ökar behovet av att kunna odla mat i Sverige.

Sveriges markyta är stor sett till antalet medborgare och historiskt har vi haft god tillgång på billig mark. Detta har resulterat i att stora arealer odlingsbar mark gått förlorad.

– Vi har brett ut oss på bekostnad av jordbruksmarken. Våra stadsbyggnadstraditioner bygger nästan helt på exploatering av jungfrulig mark, vilket resulterat i glesa städer med stort bilberoende, säger Anders Larsson, universitetslektor vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid Sveriges lantbruksuniversitet.

I takt med att befolkningen ökar, klimatförändringar pressar livsmedelstillgången och att den biologiska mångfalden hotas, så ökar behovet av att kunna odla mat i Sverige. I våra grannländer, som har ett starkare juridisk skydd för den odlingsbara marken, ser det helt annorlunda ut, berättar han.

– Det kan bero på att vi främst är ett skogsbruksland, inte ett jordbruksland. Politiker och planerare förstår inte heller att vi är en av de mest glesa länderna i världen. Om Holland hade betett sig på samma sätt som Sverige så skulle mer än 70 procent av landet vara asfalterat i dag.

Använda ytor som redan finns

För att illustrera hur de hårdgjorda ytorna brer ut sig jämför han Hong Kong med Hässleholms kommun, två städer som upptar ungefär lika stor yta trots att Hong Kong har över 7 miljoner invånare, jämfört med Hässleholms 52 000. 

Ordet förtätning kanske främst för tankarna till negativa associationer, men Anders Larsson tycker att förtätning är både bra och nödvändig, om den görs på rätt sätt.

– I dag görs det ofta på fel sätt, till exempel att man minskar parkmiljöer i städer för att ge plats åt nya byggnader. Men i Sverige har vi stor boendeyta per person, kanske till och med ett eget fritidshus. För att samhället ska bli hållbart måste vi kanske acceptera att bo lite trängre i framtiden.

Så, hur ska vi då bygga i stället?

– Det viktigaste är att vi inte bygger någonting mer på vår odlingsbara mark.

Däremot tycker han att vi ska använda oss av de hårdgjorda ytor som redan finns, exempelvis att bygga solceller och grönska på hustak, shoppingcentrum och parkeringsplatser, vilket man har tagit fasta på i Tyskland.

– Där får man i flera regioner inte bygga nytt utan solceller och gröna tak, som skyddar mot översvämningar.

Kommuner vill bevara jordbruksmark

Dessutom tycker han att våra gator kan smalnas av och användas till flera saker än i dag.

– Vi har ofta för breda gator, vilket innebär risk för översvämningar. Dessa kan vi omgestalta för att få in så kallade rain gardens, som täcks med växter för att ta hand om dagvatten, cykel- och gångvägar – utan att ens behöva ta bort biltrafiken.

Han lyfter även några föregångsexempel på hemmaplan, exempelvis Skaraborgs sjukhus, där solcellspaneler satts över parkeringsplatsen, och Jönköpings kommun, där kommunen har beslutat att inte ta mer av jordbruksmarken.

En studie av bland andra Anders Larsson visar att många av Sveriges kommuner har intresse för att bevara jordbruksmark, men kommunerna saknar planering för hur detta ska gå till i praktiken.

Han betonar att Sveriges jordbruksmarker kommer att bli mycket mer värdefulla i framtiden.

– Vi blir allt fler och klimatförändringarna kommer att sätta press på både livsmedelsproduktionen och belasta våra städer på många olika sätt. I dag tänker kommunerna för kortsiktigt, till exempel genom att skapa nya arbetsplatser i stället för att skydda jordbruksmark, men på tio till femton års sikt kommer behoven att se helt annorlunda ut. Det är dags att börja planera för det nu.