”Vi förstår inte urskogen helt enkelt”

Skogen är inte enbart den kolsänka som vi tidigare trott. Både ung och gammal skog kan ge ifrån sig koldioxid, snarare än att lagra den. Det visar en ny avhandling från SLU. Det här kan ha stor betydelse för växthuseffekten globalt.

Skogens koldioxidflöden kännetecknas av en balans mellan upptag och utsläpp, men generellt sett ses skogen som en koldioxidsänka, särskilt den svenska barrskogen. David Hadden, forskare vid institutionen för ekologi på SLU, har precis blivit klar med sin avhandling. I den visar han att det är mer komplicerat än så, skogen, både ungskog och urskog, kan till och med släppa ut koldioxid.

Insektsangrepp och stormar påverkar

Det här ställer tidigare teorier på ända och förändrar den bild vi har haft av ekosystem. Skogen beter sig helt enkelt inte alltid som vi har förväntat oss och byggt klimatmodeller efter. – Viss ny forskning tyder på att orsaken kan vara till exempel klimatförändringar som påverkar skogen. Vi såg inte det. Snarare är det störningar som påverkar urskogens koldioxidutsläpp, till exempel nedbrytningen av döda träd efter insektsangrepp och stormar. Det kan dock bli ett större problem med klimatförändringarna då stormar kan bli vanligare säger David Hadden. Under mer än tio år, på sex platser med olika typer av skog och jordbruksmark, har David Hadden och hans kollegor mätt flöden av koldioxid. Ingen av mätpunkterna visade resultat som forskarna hade förväntat sig.

–  Om skogar plötsligt börjar släppa ut koldioxid i stället för att lagra den är det inte bra.

Fiby urskog utanför Uppsala släppte till exempel ut 25 ton koldioxid per hektar på tio år. – Vi förstår inte urskogen helt enkelt. Vi måste begripa den bättre för att se hur klimatmodeller ska se ut i framtiden. Vi behöver bygga in fler variabler som tar hänsyn till skogens förändringar. Stora delar av norra halvklotets skog är urskog och den har direkt påverkan på världens klimat.

Skogen för tät

Gruppens forskning är en av de som pågått längst i världen. Sedan 1994 har mätdata kontinuerligt samlats in. En överraskning var att en 50 år ung skog, som egentligen borde visa ett stort upptag av koldioxid, hastigt slutade göra det efter 13 år av mätningar. – Från 2010 började den plötsligt att släppa ut koldioxid. Det finns i dag en stor tro på att produktionsskogar är kolsänkor och det stämmer under vissa förhållanden, men inte alltid. Vi misstänker att det kan bero på att skogen har blivit för tät i samband med att skogsskötseln begränsades för att gynna forskningen i området. Då får markvegetationen och grenar längre ner inte tillräckligt med ljus och dör. Då tar de inte längre upp koldioxid. Nu gör David Hadden och hans kollegor undersökningar på hur skogens upptag av koldioxid kan återställas. En lösning kan vara att gallra skogen innan den blir för tät. – Jag vill inte säga att det kan rädda världen. Men om skogar plötsligt börjar släppa ut koldioxid i stället för att lagra den är det inte bra. Vi vill att skogen ska kunna maximera sitt upptag, säger David Hadden.