”Vi behöver nya tankesätt och sluta utnyttja naturen”

Klimatforskaren Kimberly Nicholas har skrivit en personlig och hoppfull bok om att hitta mening och skapa verklig förändring baserat på fakta, känslor och handling kring klimatkrisen.

2012 fick forskaren Kimberly Nicholas ett uppvaknande. Hon hade flugit till en konferens om klimatforskning och insåg att det var som att sitta och röka på en konferens om farorna med tobak.

2017 publicerade hon och forskarkollegan Seth Wynes en uppmärksammad studie som handlar om de mest effektiva livsvalen för att sänka sina utsläpp. Och i dag lever hon som hon lär –hon har minskat sitt flygande med 90 procent, har ingen bil och äter inte kött.

Nu är hon aktuell med boken ”Under the sky we make – how to be human in a warming world”. Den handlar om klimatkrisens betydelse i vår vardag och de mest effektiva sätten att engagera sig.

– Faktum är att vi förstör klimatet och naturen. Och vi behöver inte bara tekniska och praktiska lösningar, utan vi behöver också ändra vårt tankesätt och kultur. Vi behöver ett regenerativt tankesätt, där både människor och natur frodas, i stället för att utnyttja naturen och tro att vi står över den.

Både kollektivt och eget ansvar

En del i boken fokuserar specifikt på känslor, som exempelvis ångest, ilska och sorg.

– Även om det inte är känslor som jag har forskat mest på är de en stor del av min upplevelse som forskare. För mig har det varit jätteviktigt att ta mig igenom de här känslorna för att kunna fortsätta trots utmaningar, och att även bli en del av en gemenskap där man stärker varandra och har kraft att förändra.

En annan del av boken fokuserar på handling i relation till klimatkrisen och vad som forskningen visar har effekt, som att beteende- och normförändringar sprids genom att vi blir påverkade av människor i vår närhet.

Är det inte viktigare med handling på kollektiv nivå än på individuell?

– Både och, de förstärker varandra. Stora oljebolag, som har bidragit till problemet vi har i dag med med exempelvis desinformation, har ett stort ansvar. Men samtidigt har jag ett eget ansvar att börja med det jag själv kan göra.

Ett sätt att hitta mening

Kimberly Nicholas beskriver detta som en fundamental uppenbarelse – att det inte bara är andra människor eller abstrakta system som behöver förändras, utan att hon själv kan vara en del av förändringen. Samtidigt som hon menar att det också behövs politiska, ekonomiska och kulturella styrmedel samt kollektiv handling och rörelser.

Hon betonar att de som redan har ett lågt klimatavtryck inte behöver minska det ännu mer.

– Men vi som tillhör de 10 procent av världens befolkning som har de högsta utsläppen har ett ansvar att minska våra personliga utsläpp. Vi kommer inte att klara detta utan att den gruppen gör individuella beteendeförändringar.

Både individuell handling och att dela sina känslor och sitt engagemang med andra kan vara sätt att hitta mening trots klimatkrisen. Forskning visar också att folk upplever mening när de hjälper och tar hand om andra, ge i stället för att ta och ibland gör uppoffringar för en god sak.

– Att ha relationer till andra människor och till naturen, det måste vi utgå ifrån för att fixa de problem vi har i dag.

Vårt viktigaste arv till eftervärlden

Boken är fylld med personliga exempel och anekdoter som Kimberly Nicholas hoppas ska göra innehållet lättare att ta till sig. Exempelvis skriver hon om sin farfar som avlade fram en av världens vanligaste kalkonraser, Nicholas Broad Breasted White, som blir så stora att de exempelvis inte kan para sig på naturlig väg.

– Den är en symbol för hela dagens matsystem, som är farligt och ohälsosamt för människor, planeten och djur. Jag skriver också om min mormorsmor. Jag har aldrig träffat henne men jag har en del av det kol hon har lämnat efter sig på mitt finger, i diamanten i min förlovningsring.

Det vi gör nu är dumt och fel och vi måste göra bättre.

Men våra förfäder har även lämnat efter sig kol på flera sätt, genom olika handlingar där fossila bränslen använts.

Kimberly Nicholas menar att vårt viktigaste arv till eftervärlden är den koldioxid vi har släppt ut i atmosfären. En del av den blir nämligen kvar där i över 10 000 år och mänskligheten har snart nått taket för vår koldioxidbudget om vi ska klara 1,5-gradersmålet i Parisavtalet.

Hur ser du på relationen mellan forskning och aktivism?

– Jag tror att det är jätteviktigt att ha några forskare som kan förmedla forskning. Samtidigt räcker det inte bara med fakta, man måste också ha ett sammanhang. Så jag lägger inte bara fram ett smörgåsbord och säger till läsaren att ”du väljer själv mellan 1,5 och 4 graders uppvärmning”. Samhället har redan fattat beslut om klimatmålen, men vi som står för de största utsläppen gör inte det som är nödvändigt för att uppnå målen. Det vi gör nu är dumt och fel och vi måste göra bättre.