Varje år går flera hundra tusen svenska äpplen till spillo. På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pågår forskning för att ta fram mer hållbara äppelsorter.
– En hållbar äppelsort är motståndskraftig mot många sjukdomar och har förmågan att kunna lagras under lång tid, säger Kimmo Rumpunen, professor i hortikultur.

Varje år ruttnar hundratusentals äpplen bort i landets villaträdgårdar. Denna höst verkar inte bli något undantag, i år är ett extra bra äppelår.

Men problemet finns inte bara i trädgårdarna, även bland de äpplen som odlas och skördas kommersiellt är svinnet påtagligt. Ett vanligt år förstörs cirka 10 procent av den lagrade frukten av sjukdomar, svampangrepp och skador. En sådan lagringsskada är mjuk skalbränna, som ger bruna, bandliknande band på äppelskalet. I svåra fall kan upp till 30 procent av den lagrade frukten förstöras.

Industridoktoranden Joakim Sjöstrand vid SLU har undersökt möjliga orsaker till mjuk skalbränna och om förekomsten går att minska.

– Mjuk skalbränna är inte en sjukdom, utan en process som uppstår inuti äpplet. Mycket forskning har gjorts på vilka faktorer som ligger bakom, man har bland annat hittat att vissa väder kan ha betydelse vissa år. Olika sorter är också olika drabbade. Ingen har ännu hittat en tydlig orsak och inte heller jag kunde peka på en specifik anledning i min forskning. Det har helt enkelt varierat mellan olika år, säger han.

Svårt att hitta optimal tid för skörd

Äpplen tar upp solljus, vilket gör att de mognar olika fort olika år, beroende på hur soligt det är. De lagrar energin som stärkelse, som sedan ombildas till socker i takt med att frukten mognar och får mjukare textur. I den processen minskar också försvaret mot mögelsvampar. Joakim Sjöstrand undersökte också om det går att hitta den optimala tidpunkten för skörd, men även där varierar det mellan olika äppelsorter och år.

Han fann dock att antalet äpplen med mjuk skalbränna kan minskas genom att minska luftfuktigheten och lagra frukten i en kontrollerad atmosfär med låga syrehalter.

– Det här kräver ganska dyr teknik, så i dagsläget har bara de större aktörerna råd med den här typen av lagring, säger Joakim Sjöstrand.

På SLU pågår också växtförädling för att ta fram mer hållbara äpplesorter. Kimmo Rumpunen har arbetat med växtförädlingsprogrammet för svenska äpplen sedan 2018.

­– Med hållbarhet menar vi att äppelsorten är motståndskraftig mot många sjukdomar och har förmågan att kunna lagras under lång tid. Det är flera faktorer som måste samverka, vilket gör att arbetet tar lång tid. Att få fram en ny sort tar ungefär 20 år.

Krispiga äpplen populära

Förutom motståndskraft mot sjukdomar påverkas också hållbarheten av hur tidigt äppelsorten mognar.

– Många tidiga sorter som plockas i augusti och början på september har en sämre lagringsduglighet, eftersom mognadsprocessen ofta går snabbare hos dem. I dag finns allt mer kunskap om både mognadsprocessen och motståndskraft mot sjukdomar. Denna kunskap kan användas för att effektiveras förädlingsarbetet med hjälp av genetiska markörer som vi kan koppla till mognad och motståndskraft, säger Kimmo Rumpunen.

Det optimalt hållbara äpplet bör alltså ha stor motståndskraft mot olika sjukdomar och dessutom mogna senare för att kunna lagras. Dessutom ska det vara gott och krispigt, av flera anledningar.

– Krispiga äpplen är oftast mer stöttåliga vid lagring än mjuka äpplen. Men konsumentundersökningar har också visat att dagens konsumenter vill ha krispiga och inte mjöliga äpplen. Man vill också att äpplet ska vara sött och saftigt.

Hård konkurrens

När förädlingsarbetet har kommit tillräckligt långt för att ta fram en ny sort, görs omfattande smak- och sensoriktester. Ett äpple som utvecklats på SLU är Frida, ett gulrött äpple som mognar i september – oktober och är resistent mot äppelskorv. Frida lanserades som sort 2003 och kom ut i handeln tio år senare.

– Men en stor utmaning för den svenska äppelproduktionen är konkurrensen från internationella sorter, som kan finnas tillgängliga i butik året om. De svenskodlade sorterna kommer inte upp i samma volymer och har därför svårt att nå ut, säger Kimmo Rumpunen.

Samtidigt finns det utrymme för att sälja mer svenska äpplen i handeln, resonerar han.

– Den totala produktionen i Sverige ligger runt 25 000 ton, men det pendlar mycket. Ett bra äppelår, som i år, skulle vi kunna ta mer marknadsandelar från den importerade frukten, som står för tre fjärdedelar av försäljningen. Men det är en utmaning för många odlare att ens få komma in i butikerna.

Stort intresse för cider och must

En glädjande trend finns dock. Det tillverkas mer must och cider:

– Det finns stort intresse för att producera dryck, vilket är jättebra för att minska svinnet. Vi har faktiskt ett litet förädlingsprogram för att ta fram speciella cideräppelsorter som är anpassade för svenskt klimat.

Elisabeth Knöppel på Svenska must- och ciderproducenter bekräftar ökningen.

– För tio år sedan fanns det ett 40-tal producenter, nu är det en bra bit över 150. Det finns ett stort intresse både för must och cider och flera svenska producenter har börjat odla äpplen för ciderproduktion.