Landskapen blir allt mer uppdelade av vägar och byggnader. Det gör det svårare för arter att sprida sig och nu kartlägger landets länsstyrelser miljön för att i nästa steg kunna föreslå åtgärder som ska binda ihop naturen.

Grön infrastruktur är ett relativt nytt begrepp som handlar om att skapa nätverk av natur så att växter och djur kan leva och förflytta sig i ett föränderligt landskap. Olika arter behöver olika livsmiljöer och spridningsvägar mellan platser för att få skydd, hitta mat och fortplanta sig.

– Kartläggningen av värdefull natur som nu pågår i hela landet ska ge ett nytt helhetsperspektiv genom en fördjupad förståelse för landskapets kvalitéer och ekologiska samband, säger Ingrid Johansson Horner, projektledare för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om grön infrastruktur, i ett pressmeddelande.

Hösten 2018 ska alla landets 21 länsstyrelser ha tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. De ska ligga till grund för prioriteringar av insatser.

Jönköpings län är först av länen med att skicka sin regionala handlingsplan på remiss till bland annat till länets kommuner och kommunala bostadsbolag, mark- och skogsägarorganisationer, näringslivet, ideella organisationer och grannlänen.

– Som exempel har mänskliga aktiviteter i länet medfört en omfattande fysisk påverkan på våra sjöar och vattendrag vilket lett till försämrade livsmiljöer för många vattenlevande arter. Det pågår en torrläggning av landskapet. I handlingsplanen finns åtgärder som syftar till att öka landskapets vattenhållande förmåga och den biologiska mångfalden med många vattenlevande arter, säger Linda Hassel, projektledare för grön infrastruktur på länsstyrelsen i Jönköpings län.

Under oktober har Naturvårdsverket och länsstyrelserna rapporterat om sina pågående uppdrag med grön infrastruktur till regeringen.

Så kan grön infrastruktur skapas:

  • Skogsägare kan anpassa förvaltning och naturvårdshänsyn i den egna skogen där den gör mest nytta, i samklang med den omgivande skogen. Genom gemensam kännedom om kvalitéer i det omgivande landskapet så kan mervärden byggas.  Särskild hänsyn och speciella insatser kan sättas i sitt sammanhang.
  • Lantbrukare kan bidra till att stärka kvalitéer i landskapet genom gemensamma koordinerade insatser. Åtgärder för att hjälpa pollinerare skulle kunna bidra till en bättre produktion av äpplen, raps, jordgubbar och honung. Strategiskt placerade nya våtmarker kan minska översvämningsproblem och övergödning samtidigt som den biologiska mångfalden ökar.
  • Fiskerinäringen kan använda skonsamma fiskeredskap.
  • Kommuner kan bidra genom att planera in länkar med natur som binder ihop värdefulla naturområden. I vissa kommuner och tätortsnära natur är det värdefullt med fler lövträd, i andra kommuner är insatser för vatten viktigast att prioritera för landskapets funktion.
  • Trafikverket kan undvika att vägar och järnvägar blir barriärer i landskapet med rätt insatser på rätt plats. Så kan ekodukter, viltpassager och stängsel placeras där de görs bäst nytta, så att djur att ta sig förbi vägar och viltolyckor förhindras. Vägkanter kan även anpassas så att insekter kan förflytta sig mellan avlägsna gräsmarker.
  • Allmänheten kan bidra med att registrera fynd av olika arter och odla i sina trädgårdar eller kolonilotter.

Källa: Naturvårdsverket

Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Marie Stenseke skriver:
    14 november 2017 kl. 10:44 f m

    Jag har inget emot att livsförutsättningarna för växter och djur stärks, men två kritiska synpunkter på artikeln och det som framförs i den:

    1. Hur kan man tala om grön infrastruktur och helhetssyn på landskapet utan att ta upp människors behov av gröna stråk, och göra kopplingar till friluftsliv. I fråga om utvecklingen av grön infrastruktur så finns utmärkta förutsättningar för att koppla till uppfyllandet av Sveriges 10 friluftspolitiska mål.

    2. Vad har bilden med texten att göra? Korna går på en betesåker, bebyggelsen ser ut att ligga i traditionella lägen, få av byggnaderna är nya
    och vägen följer, att döma av storleken och kurvan, en gammal sträckning, där ytan varit hårdgjord och svårpasserad sedan länge för de arter som inte kan ta sig över den idag.

    Svara
    • Karin Montgomery skriver:
      16 november 2017 kl. 9:55 f m

      Tack för din kommentar! Den aktuella texten är en kortare notis, i denna typ av text ligger fokus på en snabbare typ av rapportering av nyheter, denna gång var ursprunget ett pressmeddelande från Naturvårdsverket. Vi gör även längre artiklar där vi har möjlighet att gå mer djuplodande in i frågor. Vi tar med oss dina synpunkter inför planeringen av kommande artiklar och hoppas att på så sätt kunna ge en mer nyanserad bild av frågan.

      Svara