Vattenbrist skapar konflikter i södra Sverige

Trots en regnig sommar har många platser i Sverige fortfarande låga grundvattennivåer. Längs Kävlingeån i Skåne undersöker forskare hur man kan motverka konflikter när vattnet inte räcker åt alla.

Framför allt i början av sommaren var det mycket torrt i stora delar av södra Sverige vilket resulterade i låga grundvattennivåer. I området kring Kävlingeån i Skåne såg läget i början av juni till och med värre ut än under den torra sommaren år 2018.

Det finns många platser i Sverige där vattenbristen är mer akut. På delar av Öland och Gotland sinar brunnarna nästan alltid sommartid. Till norra Öland pumpas dricksvatten via ett rör från fastlandet och till södra Öland körs vatten ut med stora lastbilar.

Det som är speciellt med Kävlingeån är att starka intressen ställs emot varandra när vattennivån här sjunker.

− Folk bråkar om vattnet i det här avrinningsområdet. Det är många som är beroende av vattnet och därför tror vi att det finns mycket att lära just härifrån när det gäller konflikter kopplat till vattenbrist, säger Matilda Valman, som jobbar på Vattenmyndigheterna och koordinerar forskningsprojektet ”Hållbar vattenanvändning”.

Samhällsintressen ställs mot varandra

Under projektet kring Kävlingeån har olika aktörer, som får vatten från ån, intervjuats och samlats i gruppsamtal. Matilda Valman konstaterar att de alla är väl medvetna om varandras behov och ser att det finns intressekonflikter kopplat till vattnet. Ändå har de aldrig tidigare mötts för att prata om hur sjunkande vattennivåer ska hanteras.

− Det tycker jag är synd och tyvärr tror jag att det är likadant på många platser där det råder vattenbrist.

Om vattnet inte räcker till alla måste samhället, draget till sin spets, välja mellan att prioritera matproduktion eller dricksvatten.

Om vattenbristen i Kävlingeån skulle bli akut låg ser hon att starka samhällsintressen skulle ställas emot varandra. Ån startar i Vombsjön, där flera kommuner hämtar dricksvatten. Även sockerindustrin och lantbrukare hämtar vatten från Vombsjön eller Kävlingeån, och utan vattnet härifrån kan de inte bedriva sin verksamhet.

− Om vattnet inte räcker till alla måste samhället, draget till sin spets, välja mellan att prioritera matproduktion eller dricksvatten. Hur gör man ett sådant val?

Misstänkta vattentjuvar

Frågan om vem som ska få Kävlingeåns vatten om det inte räcker till alla aktualiserades sommaren 2018. Då sjönk vattennivån till oroväckande låga nivåer, och det misstänktes att någon pumpade upp vatten olovligen. Matilda Valman beskriver hur misstankarna väckte misstro. Olika aktörer i området anklagade varandra. Vem som tog vatten olovligen – om det nu verkligen var så att någon gjorde det – vet man inte.

I en framtid präglad av vattenbrist kan man tänka sig skärpta kontroller av vattenuttagen men Matilda Valman tror att den viktigaste åtgärden för att motverka vattenbrist är att få alla som är i behov av vatten att bli mer sparsamma med de gemensamma resurserna. Hon ser också att man från samhällets sida behöver ta fram lokala planer för hur vattnet ska fördelas i en situation då nivåerna blir akut låga. De här frågorna hoppas hon kunna jobba vidare med, med Kävlingeån som pilotfall.

Hoppas på fortsatt finansiering

Projektet ”Hållbar vattenanvändning” drivs i samarbete med Lunds universitet, med stöd från Sydvatten och Kävlingeåns vattenråd. Arbetet har pågått i ett och ett halvt år, och Matilda Valman ser att det har gett ökad kunskap om vilka konflikter som kan uppstå vid vattenbrist i Sverige. Nu håller projektet på att avslutas men hon och forskarna i Lund hoppas kunna gå vidare med ett större forskningsprojekt med fokus på lösningar.

− Vi vill titta på hur man kan öka incitamenten hos olika aktörer att spara vatten. Skulle man till exempel kunna börja ta betalt för vattnet? Vi vill också undersöka hur mycket vatten som egentligen kommer att finnas under olika förhållanden och ta fram en plan för hur det ska fördelas om det inte täcker allas behov.

Även om vattnet i Kävlingeån ser ut att räcka den här sommaren är det inget som kan tas för givet i en framtid där torra somrar spås bli allt vanligare, menar Matilda Valman.

− Vi kan hamna i en situation där alla inte kan få det de vill ha.