”Vårt renlighetsideal är inte hållbart”

Svenskarnas renlighetsiver har inte minskat trots att tvätt och disk står för en betydande del av hemmets klimatavtryck. I en ny avhandling i sociologi ser Tullia Jack att idealen långsamt omformas, men konstaterar också att processen kan skyndas på.

Det finns en utbredd vilja att leva mer hållbara liv men många av oss fortsätter att duscha varje dag och diska och tvätta utan närmare eftertanke – trots att dessa vardagssysslor står för en stor del av hushållens vatten-, el- och kemikalieförbrukning. Det menar Tullia Jack, forskare i sociologi vid Lunds universitet.

– Många av oss försöker leva miljövänligt. Men i vår strävan efter renlighet missar vi sambandet med vatten- och energikonsumtion.

I sin avhandling ”Negotioating conventions – cleanliness, sustainability and everyday life” undersöker hon vilka sociala överenskommelser och ideal som ligger bakom svenskarnas renlighetsiver.

Sedan 1980-talet duschar vi i snitt en gång om dagen och vattenkonsumtionen minskar i långsam takt, samtidigt som hushållens energiförbrukning ökar.

– På 1950-talet fanns det i snitt en maskin för renhållning per hushåll, som tvättmaskin, i dag har vi i snitt tre. De här maskinerna är tänkta att spara tid åt oss, men paradoxalt nog kan de också göra att vi känner ett större behov av att använda dem. I stället för att spara tid så lägger vi i vissa fall mer tid på de här aktiviteterna. Till exempel tar det ju mindre tid att vädra kläder än att tvätta dem.

Torkan födde en medvetenhet

Tullia Jacks avhandling bygger på djupintervjuer med 14 personer och på möten med diskussionsgrupper där totalt 57 personer deltog. Många av dessa återkom till att de verkligen försöker handla ekologiskt och se till att de produkter man använder hemma är miljövänliga.

Samma personer vill också gärna hålla nere sin konsumtion och resa mindre.
– Det är ett narrativ som verkligen har blivit en del av dagens samhälle. Men det finns också ett narrativ om att göra så mycket som möjligt och klämma in många aktiviteter på lite tid, och då blir genvägar en förutsättning.

Även om vi fortfarande duschar lika ofta tycker sig Tullia Jack se en förändring i attityder. Under torkan sommaren 2018 växte en medvetenhet kring vattenkonsumtion fram.

– Jag såg till exempel en bild på sociala medier där en man på Öland visade upp sin skitiga bil med orden ”Nej, den behöver inte tvättas – vi sparar vatten. #stoltöverensmutsigbil”. En variant av det är bruna gräsmattor under torra perioder, ett bevis på att tomtägaren tar sitt ansvar och inte vattnar i onödan.

Otvättade jeans i tre månader

Kommer det någonsin att bli socialt accepterat med fläckar på kläderna, kan de bli ett bevis på en mer hållbar livsstil?

– När jag studerade design i mitt hemland Australien bad jag trettio personer att använda samma par jeans varje dag i tre månader utan att tvätta dem. Och ingen fick stora fläckar på dem. Jag är definitivt en sådan person som lätt spiller kaffe, men det är också ganska fantastiskt hur pass få fläckar som verkligen syns. Jag tror att vi ofta tvättar kläder bara av vana, säger Tullia Jack.

Samtidigt kan omformningen av våra ideal gå fort om samhället också driver på, säger Tullia Jack och ger biltrafiken som ett exempel. Från att ingen egentligen behövde bil gick utvecklingen snabbt mot att en stor del av befolkningen behövde bil för att kunna skjutsa barn och ta sig till jobbet.

Synliggöra effekter

Vad gäller renlighet har utvecklingen skett på ett liknande sätt, vi har länge bara blivit renare och renare. Ett mer hållbart exempel är bananer i livsmedelsbutikerna. Från att ekologiska bananer började bli vanliga tog många butiker snabbt beslutet att bara sälja obesprutade bananer.

– Det är en hoppfull utveckling, effekterna av besprutningen synliggjordes och samhället var redo för en förändring – då gick det fort, säger Tullia Jack och fortsätter:

– Det krävs mycket för att förändra ett beteende. Men kanske måste vi inte komma med en lösning på en gång, vi kan börja med att synliggöra vilken effekt våra handlingar får, ungefär som vissa restauranger visar koldioxidutsläppen för varje rätt. Sedan kan lösningar komma efterhand.