Värmeböljor utmanar stadsplanering

I framtiden kommer vi att få fler och längre värmeböljor. Det innebär stigande dödstal och ökad ohälsa om inget görs. Nu söker forskarna svar på hur vi bäst förbereder oss för hettan, och det är bråttom. Temperaturen stiger redan.

När vi når Christofer Åström, forskare vid Umeå universitet, har det just blivit lite svalare efter flera dagar med uppåt 30 grader i stora delar av landet. Många njöt av sensommaren på stränder och gräsmattor men det finns en baksida med värmen. Forskning visar tydligt att dödligheten ökar när temperaturen stiger.

− Det ser vi över hela världen. Vi ser också att sjukligheten ökar, fast det är inte lika välstuderat, säger Christofer Åström.

I ett nytt forskningsprojekt undersöker han hur kommuner och regioner runtom i Sverige hanterar värmeböljor. Just äldre är särskilt utsatta i värmen, tillsammans med personer som har hjärt- och kärlsjukdomar eller respiratorisk sjukdom, som astma eller kol.

− Genom projektet vill vi se vad som görs inom äldrevården. Vi hoppas att vi ska kunna samla in lite goda exempel men även identifiera områden där det behövs förbättring. Många kommuner har sett till att det finns nedkylda rum på äldreboendena för varma dagar och försett hemtjänsten med portabla luftkonditioneringsapparater. Det är en bra start men det behöver göras mer på ett organisatoriskt plan med utbildning och planering, säger han.

Varmast i storstäder

Allra mest besvär orsakar värmeböljor inne i stan eftersom bebyggelsen gör att det blir extra varmt. Christofer Åström har till exempel sett att den värmerelaterade dödligheten under den rekordvarma sommaren 2018 var tydligt högre i Stockholm jämfört med i resten av landet.

Att det blir varmare i stan beror på att städernas byggnader och gator lagrar värme.

− På det sättet skapar städer sitt eget väder, säger Jorge Amorim, forskningsledare vid SMHI.

Han undersöker vilka effekter ett varmare klimat får i storstäder, och hur kommunerna möter de nya utmaningarna. I projektet Green Wave tittar han och hans kollegor särskilt på hur parker och planteringar kan bidra till att sänka temperaturen under heta sommardagar. De hoppas kunna ge konkreta råd kring till exempel hur stora parker bör vara utformade för att ge optimal effekt och hur nära varandra olika parker bör ligga. Projektet kommer också uppmärksamma de negativa bieffekterna som träd och grönska kan få om man inte planterar på ett genomtänkt sätt.

− Om man till exempel sätter träd längs en aveny kan det leda till att luften inte strömmar lika fritt som tidigare. Då ventileras inte avgaser bort från gatan på ett effektivt sätt, säger han.

Hus gjorda för vinter

Jorge Amorim beskriver det som att svenska städer ligger långt fram när det gäller att ge plats åt parker och grönska. Däremot återstår en del arbete i klimatanpassningen av byggnader.

− Här i Norden är hus utformade för att hålla värme under vintern. De är däremot inte så bra på att släppa värme under sommaren, säger han.

För att byggnader ska klara sommarvärmen bättre kan man behöva använda andra material än i dag. En annan metod är att låta träd skugga husen.

− Det som är så bra med träd är att de tappar löven på hösten så att solens strålar kommer fram under vintern när man vill ha värmen, säger Jorge Amorim.

Han upplever att medvetenheten har ökat kring problemen som kommer med fler och längre värmeböljor. Den bilden delar Åsa Sjöström, verksamhetsledare på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.

− Jag tror att sommaren 2018 blev en väckarklocka. Tidigare gick det att skoja om att lite mer värme inte skulle vara så dumt, men efter den sommaren känns det inte lika roligt längre. Det har blivit mer verkligt vad långa värmeböljor kan innebära, säger hon.

Hon ser att många kommuner och regioner numera jobbar intensivt med att anpassa sina verksamheter så att de ska klara värmeböljor bättre. Inte minst inom sjukvården har flera satsningar gjorts, säger hon.

− Sommaren 2018 fick vissa sjukhus ställa in operationer för att de inte kunde hålla bra temperatur i operationssalarna, men jag tror att det har blivit bättre nu.

”Äldreomsorgen har en nyckelroll”

Att ha en god beredskap inom sjukvården och äldreomsorgen är avgörande för att få ner den värmerelaterade dödligheten, menar Christofer Åström. Han tror till exempel att det är viktigt att det finns en flexibilitet inom äldreomsorgen, så att man kan prioritera om när en värmebölja bryter ut.

− Om det är väldigt varmt får man kanske strunta i att städa och i stället se till att alla dricker och duschar, säger han.

För att få ner dödstalen tror han också att det är viktigt att nå ut med råd kring hur man bäst klarar värmen. Han skulle vilja se kampanjer i stil med de som uppmanar till vaccinering inför influensasäsongen. När det är riktigt varmt är det bra att dricka mycket, duscha kallt och vädra på morgonen eller kvällen, då det är svalt ute.

− Precis som under coronapandemin är råden väldigt enkla och det kan göra informationsarbetet svårt. Det kan kännas som att man klappar folk på huvudet när man säger åt dem att dricka och duscha. Här behöver vi tänka till så att vi når fram till riskgrupperna.