”Värme är svårare att hantera än kyla”

I en allt varmare värld ökar risken för dödliga värmeböljor. Forskaren Chuansi Gao tycker att både kommuner och medborgare måste bli bättre rustade för värmestress.

Det lilla rummet ser inte så hotfullt ut. Väggarna är insvepta i högblank metall och utrymmet hade möjligen kunnat misstas för en hiss om det inte vore för träningscykeln och step up-brädan som står mitt på golvet.

Fyra studenter kikar nervöst in genom det pyttelilla fönstret, väl medvetna om att klimatkammaren på Lunds universitet just nu är 50,2 grader varm. De ska snart tillbringa trekvart här inne och under tiden får de inte dricka en droppe vatten. De förväntas också vara fysiskt aktiva.

– Värme är faktiskt svårare att hantera än kyla. Kyla kan man lätt skydda sig mot om man klär sig rätt, men värmen är svårare att fly från. Det ska studenterna få uppleva i det här experimentet, säger Chuansi Gao.

 Svett är bra

Klimatlaboratoriet kan bli drygt 50 grader varmt och 25 grader kallt. Värmekammaren används både i forskning och undervisning. Militär, brandmän och ambulanspersonal funktionstestar också sina arbetskläder här.

Själv forskar Chuansi Gao på termisk fysiologi vid Lunds universitet. Han är också undervisande lärare och nu är det upp till bevis för studenterna. Just i dag vankas ett experiment i värmestress.

– Om du känner dig yr, gå och ut och hitta en sval plats. Och ha ett öga på varandra. Ni kan när som helst avbryta, säger Chuansi Gao.

De fyra studenterna går i en internationell klass och kommer från Kanada och Tyskland. Nu öppnar de dörren och går in under upprymda tjut. En av killarna börjar svettas efter bara några minuter inne i värmekammaren. Chuansi Gao ser det som ett bra tecken.

– Han är vältränad. Den som är i god fysisk form hanterar värme bättre än den som är otränad, eftersom kroppen är van att svettas och reglera kroppsvärmen. När svetten avdunstar kyls kroppen ner. Ju tidigare du börjar svettas, desto bättre, säger han.

Orsakar dödsfall

Att utsättas för hög värme kan vara dödligt. Hjärtat tvingas pumpa hårdare. Om kroppen är uttorkad blir blodet mer trögflytande. Belastningen på det kardiovaskulära systemet blir allt större och kroppstemperaturen ökar, vilket kan leda till så kallad hypertermi. Under den ovanligt varma sommaren 2018 dog drygt 600 fler än normalt i Sverige. Värmeböljan 2003 orsakade 70 000 dödsfall i Europa.

När en värmebölja drar in rekommenderar myndigheter vanligen att man håller fysiska aktiviteter till ett minimum. Inne i värmekammaren har de fyra studenterna instruerats att göra precis tvärtom. De turas om att cykla på motionscykeln och gå på stepbrädan för att senare kunna dra slutsatser om hur kropparna presterar jämfört med samma aktivitetsnivå i rumstemperatur.

Av säkerhetsskäl övervakas de in i minsta detalj. Samtliga bär till exempel pulsband runt bröstkorgen som mäter hjärtfrekvens. Vart tionde minut måste de beskriva hur varmt det känns och om det gör ont någonstans.

Efter halva tiden följer vi med Chuansi Gao in i den tryckande värmen. Det är hett som i en bastu och luften står nästan helt still. Själv kliver han in iförd långbyxor och stickad tröja. Först efter en stund tar han av sig tröjan.

– Jag är född och uppvuxen i centrala Kina där temperaturen ofta var cirka 38 grader om somrarna. Jag är ganska van att hantera värme, säger han.

Oroande trend

Med den globala uppvärmningen går vi en allt varmare värld till mötes. Värmeböljor har redan blivit vanligare och trenden väntas hålla i sig. Om medeltemperaturen stiger med 1,5 grader kommer perioderna med hett extremväder inträffa oftare, vara mer intensiva och dessutom pågå längre, med ökad dödlighet som följd. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport. Också ekonomin och produktiviteten väntas påverkas negativt.

– Men de nordiska länderna, inklusive Sverige, är inte särskilt väl förberedda på extremvärme. Vi har främst anpassat samhället för att skydda oss mot kyla, säger Chuansi Gao.

Just nu deltar han själv i tre internationella forskningsprojekt kopplade till värmestress. Han har koordinerat ett projekt som mynnat ut i en app – ClimApp – som varnar för värmestress i förväg. Appen tar hänsyn till individuella faktorer som förutsäger kroppens reaktioner och ger anpassade råd för både privatpersoner och organisationer.

Han forskar också på sårbara grupper. Äldre, kroniskt sjuka, barn och gravida kvinnor har svårast att hantera värme. Det gör till exempel att äldreboenden i möjligaste mån måste byggas för att stänga värmen ute. Att anlägga grönytor på förskolor är ett annat sätt att skydda mot hetta.

Törst en lurig parameter

Efter exakt 45 minuter kommer de fyra studenterna ut ur värmekammaren. De dryper av svett, men är vid gott mod. Innan de får dricka vatten väger de sig för att ta reda på hur mycket vätska de förlorat där inne.

– Ett halvt kilo! Och jag som inte ens var särskilt törstig, säger Blake VanDuyvenvoorde förvånat.

Chuansi Gao flikar in att törst faktiskt inte är en särskilt bra indikator på uttorkning. Om vi känner oss törstiga är vi förmodligen redan undervätskade. Bäst är det att dricka redan innan vi utsätts för värme.

Studenterna sveper varsin vattenflaska och börjar genast förbereda sina labbrapporter. För några veckor sedan upprepade de samma experiment, fast tvärtom. Då tillbringade de trekvart i sträng kyla i stället. Alla är överens om vad som var jobbigast.

– Värmen! Och jag har verkligen lärt mig att ta med mig vatten var jag än går när det är varmt, säger Lena Koch.