Världens tystaste land

Ljudföroreningar beskrivs som ett växande miljöproblem. Oväsen är skadligt för både djur och människor. Extrakt reste till Finland som klassas som ett av världens tystaste länder.

Stadsparken i finska Järvenpää är lugn, men inte helt tyst. Ett litet barn jublar från en rutschkana. En kvinna med rullator hälsar på en lycklig hund. En cementblandare dundrar förbi på bilvägen en bit bort.

– Jag skulle säga att ljudnivån i den här parken är helt okej, men i rusningstrafik märker man att bilvägen ligger väldigt nära, säger Outi Ampuja, docent vid humanistiska fakulteten på Helsingfors universitet och har skrivit både vetenskapliga artiklar och fackböcker om tystnad och oväsen.

Finland är ett av världens tystaste länder. Över 80 procent av landets yta är helt eller relativt tyst. Detta enligt den europeiska miljöbyrån EEA som har utgått från befolkningstäthet. I Finland saknas riktigt stora städer samtidigt som befolkningen dessutom är förhållandevis liten.

– Tystnad kan förstås också vara hemskt, om en make nyligen gått bort eller om man känner sig ensam på jobbet eller i skolan. Men i mina studier har jag sett att de flesta beskriver tysta platser som lugnande och som något positivt. Några hittar tystnad i skogen, några hemma, i kyrkan eller på bibliotek, säger Outi Ampuja.

Outi Ampuja skiljer på stadsnära tystnad och total tystnad. Båda behövs. Järvenpää ligger drygt tre mil norr om Helsingfors och har ungefär lika många invånare som svenska Borlänge. Här i stadsparken hörs en del trafikljud, men det går också att höra vinden och andra naturliga ljud. Parken är dessutom lättillgänglig och enkel att ta sig till. I nationalparker och stora skogar hörs ofta bara naturliga ljud, men det är betydligt krångligare att komma dit.

• 

• 

• 

• 

Även om också Sverige är förhållandevis tyst ligger vi ändå i lä. Några finska kommuner har rentav valt att skydda vissa tysta platser och införa så kallade ljudreservat. Runt om i landet finns massor av platser som inte ska ”smutsas ner” av buller. Snöskotrar, fyrhjulingar och allt annat som är motordrivet får i regel inte köra här. Framför allt används ljudreservaten som vägledande i stadsplanering, även om de inte är juridiskt bindande.

I de flesta andra länder är läget betydligt mer högljutt. Faktum är att tystnaden har blivit en bristvara. Sedan andra världskriget har städer växt och mängden bilar har ökat explosionsartat. Särskilt de senaste åren har ljudföroreningar blivit klassat som ett miljöproblem. Enligt Världshälsoorganisationen utsätts 40 procent av européerna för buller på över 55 decibel. Det höga ljudet både utlöser stresshormoner och höjer blodtrycket.

Förklaringen är i grunden enkel. Människosläktet har utvecklats i en mycket naturnära miljö där hårda ljud har varit förknippade med fara eller rentav livsfara. Fortfarande regerar vi instinktivt på hårda ljud och blir lätt stressade av dessa. En bil som kör förbi är vanligtvis inte farlig, ändå tar vi det automatiskt som en varningssignal.

– Vägtrafiken är den största källan till ljudföroreningar. Nu elektrifierar man bilar, men fördelarna är inte så stora som man kan tro eftersom däcken är den största källan till oljud, säger hon.

• 

• 

• 

Även djuren påverkas av högljudda miljöer. Det kanske mest extrema exemplet är koltrasten. Människor har sett att koltrastar som häckar längs med ambulansvägar tar efter ambulansernas melodi och börjar sjunga likadant i tron att kunna locka till sig en partner. I Storbritannien vaknade en familj varje morgon klockan 05.15 av en koltrast som högt och envist sjöng som ett utryckningsfordon – tre timmar i sträck.

– Vi vet också att talgoxar som lever i urbana miljöer börjar sjunga simplare och inte lika komplext, men högre så att sången hörs ordentligt. Valar och delfiner, som navigerar med ekolod för att hitta mat och skydd, de störs också av oljud. Båtar kan skapa riktigt oväsen ibland, men det här är något som behöver studeras ännu mer.

Själv intresserade hon sig för forskningsfältet när hon bodde i en högljudd och trafikstörd studentlägenhet. Nog borde det väl kunna göras bättre? Inledningsvis handlade hennes forskning om just buller och oväsen, men snart intresserade hon sig för den totala motsatsen: tystnaden.

Outi Ampuja har sällan i gång tv:n eller radion i onödan när hon är hemma. Det betyder inte att hon alltid föredrar tystnaden. Hon har en bakgrund som musiker och spelar fortfarande bluesgitarr i flera orkestrar.

– Vi vet att 36-38 procent av befolkningen är mer ljudkänslig än andra och behöver mer tystnad än genomsnittet. Jag hör definitivt dit, säger hon.

• 

• 

• 

En annan som intresserat sig för den finska tystnaden är professor Liisa Tyrväinen vid Naturresursinstitutet i Helsingfors. Hon forskar på naturturism. Särskilt de senaste åren har hon sett att ett växande antal turister lockas av tystnaden och stillheten.

– I större städer i Europa och Asien finns inte de här tysta miljöerna. För de här turisterna blir det en ny sorts lyx, säger Liisa Tyrväinen.

Sammanlagt finns nästan 35 000 kvadratkilometer områden som klassificeras som helt tysta i landet. Det är ett område större än både Belgien och Luxemburg tillsammans. Finland är dessutom känt som det land i Europa med flest antal träd, flest öar och flest sjöar. Här finns också den renaste luften. Samtidigt uppstår ibland konflikter om markanvändningen.

Tystnaden är ett neutralt läge som möjliggör dagdrömmande

– Här i Helsingfors vill staden använda en del av en populär park för att bygga nya bostäder. Det har lett till stora protester. Under pandemin har besöken ökat i både parker och nationalparker. I mina intervjuer med besökare i olika grönområden lyfter många att de tycker att det är för trångt, säger hon.

Tillbaka i Järvenpää promenerar vi lite längre in i parken. Under kängorna är det vinter och isen ligger kvar som ett tunt lock ovanpå sjön. Ljuden från bilvägen hörs fortfarande, men på längre avstånd. Vassen risselrasslar i vinden.

Outi Ampuja konstaterar att det finns en ökad medvetenhet kring behovet av tystnad. Både inom politik, stadsplanering och turism. Världshälsoorganisationen har klassat trafikbuller som det näst största orsaken till ohälsa, strax efter luftföroreningar. På sikt hoppas hon att ämnet kommer att få ännu mer uppmärksamhet.

– Tystnaden är ett neutralt läge som möjliggör dagdrömmande. Det är också ett sätt att hitta kreativitet. Det finns mycket potential i tystnaden, säger Outi Ampuja.