Goda exempel från världens bästa städer i ny FN-bok

Urbaniseringen sker i rekordfart världen över. Städerna brer ut sig på jordbruksmarkens och naturmiljöernas bekostnad. Bygger vi klokt kan städerna öka den biologiska mångfalden, i stället för att minska den. En ny bok från FN beskriver inspirerande förebilder.

Att betrakta biologisk mångfald som något som ska finnas därute i ”naturen” håller inte längre. Städerna måste börja ta ansvar för de ekosystem de lägger under sig. Nu har boken Urbanization, Biodiversity and Ecosystem Services: Challenges and Opportunities kommit ut. Den är producerad av FN:s sekretariat för konventionen om biologisk mångfald, i samarbete med Stockholm Resilience Centre och Local Governments for Sustainability. Boken, som är fri att ladda ner från Internet, är den första globala analysen någonsin av hur kopplingen ser ut mellan urbaniseringen, den biologiska mångfalden och olika ekosystemtjänster.

Biologiskt rika områden

De flesta städer ligger i biologiskt mycket rika områden. Det har sin historiska förklaring: människor har bosatt sig och idkat handel på ställen där rika ekosystem gett en god tillgång på naturresurser. Ett lysande exempel är Mexico City – ett av världens största urbaniserade områden med 22 miljoner invånare. Där finns samtidigt cirka två procent av alla världens kända växt- och djurarter. Utmaningarna är många och stora, men rapporten riktar in sig på möjligheterna: genom klok social-ekologisk stadsplanering kan vi påverka hur morgondagens städer ser ut. En rad uppmuntrande exempel lyfts fram som förebilder: i Montreal återerövrar man odlingsareal genom att ha växthus på taken. I Curitiba i Brasilien får sluminvånarna byta ihopsamlat skräp mot färska grönsaker. I Förenade Arabemiraten planeras framtidsstaden Masdar, som ska klara sig helt på förnybara energikällor. Även Stockholm och Malmö lyfts fram som förebilder.

Förebilder för Sverige

Thomas Elmqvist, professor i naturresurshållning vid Stockholm Resilience Centre, är huvudredaktör för boken. Vilka internationella exempel tycker han att svenska städer kan lära av? – Chicago har varit mycket framgångsrikt i att engagera hela civilsamhället i att utveckla en grönare och mer trivsam stadsmiljö. Att samla olika intressen och få olika aktörer att dela en vision, förlösa kreativitet och få människor delaktiga, det är något att ta efter, säger han. – Våra kuststäder kan också lära av New Yorks klimatsäkring, där man planterar träd och restaurerar våtmarker för att skydda sig mot stormar och värmeböljor. – På nationell nivå behöver regering och riksdag ge incitament för att underlätta lokala initiativ, säger Thomas Elmqvist.