Klimattoppmötet COP29 i Azerbajdzjan drar igång den 11 november, men hur står det egentligen till med klimatet just nu?

– 2023 var med stor marginal det varmaste året i mätningarna, och stack ut från den långsiktiga gradvisa uppvärmningstrenden. Och 2024 ser ut att bli ännu varmare, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) på Lunds universitet. 

Att den globala medeltemperaturen överskrider den förindustriella med 1,5 grader eller mer under ett eller ett par år betyder inte att den globala uppvärmningen har överskridit Parisavtalets 1,5 grader. Snarare handlar detta om en långsiktig utveckling, som ett medelvärde över tjugo år.

– Enligt beräkningar och bedömningar är vi där i början av 2030-talet, alltså inom tio år. Om utsläppen minskar snabbt, kan uppvärmningen på sikt falla tillbaka till 1,5 grader, men förstås blir effekterna större än om ett överskridande inte hade inträffat, säger Markku Rummukainen i ett pressmeddelande.

Men han betonar att klimatarbetet inte är förgäves, och att varje tiondels grad i temperaturökning som vi förhindrar är viktig.

– Klimatförändringens effekter ökar med uppvärmningen, och skillnaden i effekter mellan exempelvis 1,5 grader och 2 grader är stor vad gäller sådant som sårbara ekosystem och risk för extremväder som påverkar samhällen. Sannolikheten för att vi når tippningspunkter i olika delar av klimatsystemet ökar likaså med uppvärmningens storlek. Därför har varje tiondels grad betydelse.