Varje stad har sin unika mikrobflora. Det visar en internationell studie där prover från kollektivtrafik och sjukhus har analyserats. Resultaten visar bland annat hur utbred antibiotikaresistens är – och den är som lägst i Sverige.  

Under tre år har forskare samlat in prover i 60 städer över hela världen i den största studien någonsin av mikrober i storstäder. I Sverige har prover tagits på ytor som ledstänger, handtag och sittplatser i Stockholms tunnelbana. De har sedan gensekvenserats och resultatet är en katalog över urbana mikrobiella ekosystem, med över 4 000 kända mikroorganismer – men också närmare 12 000 virus och bakterier som inte finns i någon referensdatabas.

– Om du gav mig din sko, skulle jag kunna säga vilken stad i världen du kommer ifrån med ungefär 90 procents säkerhet, säger Christopher Mason, professor vid Weill Cornell Medicine i New York, i ett pressmeddelande.

Ett syfte med projektet är att kunna följa utbrott av sjukdomar. Ett annat är att samla in kunskap om bakterier, virus och andra mikroorganismer i människors närmiljö för att kunna identifiera hur antibiotikaresistens utvecklas. Forskarna ser bland annat att vissa städer har en mer utvecklad antibiotikaresistens än andra städer.

– Stockholmsproverna hör till dem där förekomsten av gener för antibiotikaresistens var lägst, vilket kan återspegla den ganska restriktiva förskrivningen av antibiotika i Sverige, säger Klas Udekwu från SLU, som har lett insamlingen av prover från Stockholms tunnelbana.

Kartläggningen som nu publiceras är ett första steg för att få en bättre förståelse för hur mikrobfloran i en stad kan utvecklas. I framtiden skulle till exempel en systematisk övervakning av städernas mikrobflora göra det möjligt att upptäcka och följa hur virus och bakterier sprids.