Varför minskar antalet sälar i Kosterhavet?

Knubbsälarna i Kosterhavet ses som ett hot mot fisket, men är de verkligen det? Och varför har populationen börjat minska efter många decenniers ökning? Genom att undersöka vad sälarna äter hoppas forskare kunna hitta svaren.

Forskare vid Göteborgs universitet har gjort en oroväckande upptäckt. Knubbsälarna i Kosterhavet blir bara färre år för år.  

− När vi såg att populationen minskade tänkte vi först att de kanske migrerat till Norge, men det stämde inte för i Norge tänkte de likadant och undrade om deras sälar hade simmat hit till Sverige, säger Karin Hårding, professor i zoologisk ekologi.

Med hjälp av nya inventeringsmetoder har forskarna sett att minskningen av knubbsälspopulationen beror på att det föds färre kutar. Antalet födslar har minskat från det förväntade antalet 500 till 250 per år.

− I normala fall får sälarna en kut per säsong, men de kan hoppa över ett år om de utsätts för någon typ av stress, till exempel sjukdomar eller om det inte finns tillräckligt med energi i maten, säger Karin Hårding.

I ett nytt forskningsprojekt ska hon och hennes kollegor, Luc Bussière vid Göteborgs universitet och Anna Gårdmark vid Sveriges lantbruksuniversitet, undersöka vad sälarna äter för att se om det kan förklara varför populationen minskar. En pilotstudie som gjordes i somras visar att sälarna delvis kan ha bytt kost.  

− Det verkar som att de äter mindre och mer näringsfattiga fiskar än förut vilket skulle kunna förklara varför kutarna blivit färre, men vi behöver studera detta mer ingående, säger Karin Hårding.

Fältarbete på hala skär

Pilotstudien av sälarnas matvanor gjordes på solvarma kobbar längs den Bohuslänska kusten. Nu, när studien skalas upp, får forskarna knäppa vinterjackan och ta på broddar innan de ger sig ut på de hala skären.

För att förstå vad sälarna äter samlar de in spillningsprover. I proverna letar de efter små vackra kalkstrukturer, så kallade otoliter, som kommer från hörselorganet hos fiskar.

Varje fiskart har ett unikt mönster på sina otoliter och med hjälp av dem och studier av DNA kan man ta reda på vilka fiskar sälarna har ätit men också fiskens storlek. I projektet kommer forskarna också studera relationen mellan sälarnas näringsintag och hur mycket energi de gör av med.

− Det kan vara så att de behöver simma och dyka mer än tidigare för att få tag i fisk, säger Karin Hårding.

Välstuderade sälar

Knubbsälarna i Kosterhavet har studerats i över 40 år vilket gör dem till en världsunikt välstuderad sälpopulation. Den nya studien är en uppföljning av en liknande studie som gjordes i slutet av 1970-talet. Karin Hårding hoppas att de genom att jämföra de båda studierna ska få bättre förståelse för hur knubbsälar påverkas av förändringar i havet.

Hon tror att resultaten även kan komma till nytta i andra länder i Europa där man också ser minskande populationer av knubbsäl. Hon hoppas också att studien ska bidra med vetenskapligt underlag till den ibland hätska diskussionen om hur många sälar som egentligen ska finnas i Sveriges kustvatten.

För att gynna fiskebestånden införde Naturvårdsverket år 2022 licensjakt på knubbsäl på Sveriges västkust. Det är ett beslut som Karin Hårding ifrågasätter med hänvisning till att antalet sälar redan minskar i området. Hon menar dessutom att det inte är säkert att licensjakten verkligen får den önskvärda effekten på fiskebestånden.

− Vi ser att knubbsälarna i stor utsträckning äter andra fiskar än vi människor, som glyskolja, tobis, lerskädda och vitlinglyra. Hur sälarna påverkar olika fiskarter är en komplex fråga och det behövs mer forskning, men det skulle faktiskt kunna vara så att sälarna rent av gynnar fisket genom att de äter arter som konkurrerar med våra matfiskar, säger hon.

”Vi har en bra dialog”

Samtidigt som hon ifrågasätter Naturvårdsverkets beslut om att införa licensjakt (utöver skyddsjakten, som alltid har funnits) säger Karin Hårding att forskarna har ett bra samarbete med myndigheten, som också har bidragit med finansiering till ett pågående projekt om hur den kraftigt ökade licensjakt i Östersjön påverkar gråsälsbeståndet där.

− Vi har en bra dialog både med Naturvårdsverket och med Svenska Jägarförbundet. Jag hoppas att vår forskning ska bidra till lösningar som hjälper fisken att återhämta sig utan att det hotar knubbsälarna, säger hon.