Så jobbar de framgångsrika ekologiska företagen

Under 2015 ökade eko-försäljningen med nästan 40 procent. Mellanstora ekologiskt nischade företag har en särskilt viktig roll för att stilla efterfrågan och driva den ekologiska marknaden framåt.

Forskare vid KTH har undersökt vad det är som gör att mellanstora ekologiskt nischade företag lyckas, vilka utmaningar de ställs inför och hur de skiljer sig från större konventionella handelskedjor. – Styrkan med de mellanstora företagen är att de både kan skapa ett ekonomiskt och ekologiskt värde, samtidigt som de kan komma upp i volymer, säger Rebecka Milestad, docent i miljöstrategisk analys vid KTH. Bland de mellanstora företag som forskarna studerat är huvudsyftet inte att tjäna pengar. Istället drivs de av andra värden, som exempelvis ett hållbart jordbruk, där en stor del av vinsten går tillbaka till bönderna och där man samtidigt kan erbjuda konsumenterna en bra produkt. Det som även förenar företagen i studien är att de lägger till fler aspekter av ”eko” än att enbart uppfylla de krav som finns inom EU eller för att uppnå en KRAV-märkning. Forskarna kallar det ”eko-plus”, det vill säga aktörer som vill mer och som samtidigt klarar av att växa.

Utvecklar marknaden

Det kan till exempel innebära att företaget, förutom ekologiska produkter, även satsar på varor som produceras lokalt. Det kan också handla om att skapa direkta kanaler mellan lantbrukaren och konsumenten, eller att man tar ett stort socialt ansvar för de lantbrukare som levererar sina produkter. Enligt forskarna är det på detta sätt dessa företag utvecklar marknaden åt nya håll. Rebecka Milestad poängterar samtidigt att det inte finns något som säger att ett större företag kan göra samma sak. – Skalan är i sig inget hinder, det handlar snarare om graden man är involverad i ”eko”, det vill säga om man är ett helekologiskt företag eller inte. I dagsläget finns inga riktigt stora företag som är det. Så det är de medelstora ekologiska företagen som driver den utvecklingen nu. Men de större företagen har också en viktig roll. – De större företagen är absolut viktiga för att utveckla marknaden i avseende på försäljningssiffror och att driva kampanjer och ta fram nya produkter. Men de lägger i dagsläget inte på fler aspekter av ”eko” än att uppfylla de krav som finns inom EU eller KRAV.

Ekonomi vs ideologi

Men en ideologisk inriktning kan också innebära en stor utmaning, visar studien. – Man slits mellan två prioriteringar. Kanske måste man rucka på sina ideologiska värderingar för att inte gå i konkurs. Går man i konkurs går det ändå inte att göra den skillnaden som man vill, säger Rebecka Milestad. Som exempel nämner hon Upplandsbonden, en ekonomisk förening som studerats i projektet. Upplandsbondens mål är att tjäna pengar till sina medlemmar och samtidigt, förutom att leverera en helt ekologisk produkt, arbeta med lokal produktion och leverens. Enligt Rebecka Milestad har dock det senare varit en stor utmaning. – Ambitionen för Upplandsbonden är fortfarande att stärka det lokala, men man har varit tvungen att minska arbetet med det för att istället lägga mer krut på att slakta till fördelaktiga priser och sälja över hela Sverige. Det behövdes en annan strategi för att överleva ekonomiskt.

Resultaten ska ge nya verktyg

Enligt Rebecka Milestad är den här typen av forskning viktig av flera anledningar. – Resultaten kan vara viktiga för företagen att ta del av. Våra resultat och exempel visar på hur man kan arbeta med värden och samtidigt nå volymer och framgång. Hur ska man till exempel arbeta med partnerskap och samarbeten? Det kan vara bra med flera handelspartners. Då blir det inte lika sårbart att avbryta samarbeten om man känner sig utnyttjad. Det kan också vara bra att arbeta med en handelskedja med engagemang i frågan. – Våra resultat är också ett viktigt underlag för beslutsfattare, så att ekoproduktionen kan få rätt sorts stöd.