Under senare år har flera internationella organisationer arbetat med att ta fram nya mått på livskvalitet. Att bara se till BNP per capita duger inte längre. Nu ska även Sverige utreda hur det traditionella välfärdsmåttet BNP kan kompletteras med miljömässiga, sociala och subjektiva indikatorer.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Både FN, EU, OECD och Världsbanken, liksom enskilda länder som Frankrike, Storbritannien och Australien har de senaste åren försökt ta fram nya mått på livskvalitet. Den svenska regeringen har nu utsett Robert Eriksson, professor emeritus verksam vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, att föreslå mått på utvecklingen av livskvaliteten i det svenska samhället.
De internationella försöken att fånga miljömässiga aspekter för att mäta välfärd, handlar till exempel om en utvidgad nettonationalprodukt som tar hänsyn till icke marknadsprissatta nyttigheter som miljökvalitet och naturkapital. Finansdepartementet skriver dock i sitt kommittédirektiv att ”stora metodologiska problem återstår att lösa”.
Läs mer här (www.regeringen.se)