Hållbara städer
Skördar kaffe och går miste om utbildning
Etiopiens skogar bidrar bland annat med skugga åt de kaffeodlingar som ger betydande intäkter till landets småskaliga odlare. Men arbetet med att skörda kaffet görs ofta av barn under skoltid. Det resulterar i att barnen går miste om sin utbildning, enligt en ny studie från Stockholms universitet.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Det var när Tola Gemechu Ango, huvudförfattare till studien och forskare vid Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, besökte Etiopien under 2013 för att samla in data till ett annat projekt, som han reagerade över att barn deltog i arbetet på kaffeplantagen.
– Borde inte de vara i skolan nu, tänkte jag. Jag började titta på om det fanns några mönster i skolnärvaron och såg till min förvåning att barn vars föräldrar var engagerade i kaffeodling, som låg långt ifrån deras hem, hade mer frånvaro än andra barn.
Vid Etiopiens kaffeplantager odlas Arabica-bönor, vilka behöver skugga från omgivande träd för att överleva.
– Vi vet från tidigare studier att denna typ av system för kaffeodling har saktat ner avskogningstakten i sydvästra Etiopien. Det bevarade skogstäcket ger också skydd åt vilda djur.
Viktigt att minska fattigdomen
I studien har forskarna dock sett att arbetet med att plocka kaffebönor till stor del är beroende av barnarbete.
– Genom studien ser vi tydliga kompromisser mellan barnens möjligheter till utbildning och de ekonomiska och miljömässiga fördelar som arbetet med att bevara skogstäcket ger, säger Tola Gemechu Ango.
Forskarna har studerat pojkar och flickor mellan 5 och 17 år från både fattiga och mer välbärgade hushåll. Syftet var att ta reda på vilka barn som deltar mest i kaffeplockning och skydd av skogstäcket, på bekostnad av sin skolgång. Och resultatet är nedslående; 75 procent av de studerade hushållen använde barn i sådant arbete. Hälften av barnen som arbetade och gick i skolan tvingades ofta vara frånvarande från skolan för att arbeta. Problemet var extra utbrett i fattiga hushåll.
– Resultatet visar att barnarbete är ett utbrett problem i regionen. Det visar de negativa konsekvenserna av att behålla skogstäcket och producera kaffe i dessa områden.
Finns det någon lösning?
– Ja, det finns flera tänkbara åtgärder. På ett övergripande plan är det viktigt att minska fattigdomen, fattiga familjer behöver hjälp av barnen för att klara ekonomin som det ser ut i dag. Det är också viktigt att målen för klimatarbetet och bevarande av biologisk mångfald kopplas till fattigdomsbekämpning, barns rätt till utbildning och barns personliga utveckling.
Vinsten direkt till producenterna
Han betonar att en viss del av hjälp från barn skulle kunna tillåtas, men att arbetet skulle kunna samordnas med skolan för att undvika att barn missar utbildning.
Att utveckla och implementera arbetsbesparande tekniska hjälpmedel som minskar kaffeodlingarnas beroende av fysisk arbetskraft är en annan åtgärd. Ytterligare ett område som Tola Gemechu Ango lyfter fram är att stärka kaffe-kooperativ så att vinsten från kaffet går direkt till producenterna.
Som konsument av kaffe är det lätt att känna sig maktlös, hur ska kaffedrickare därute bete sig?
– Det finns en direkt koppling mellan barnarbete och fattigdom, och barns rättigheter. Fattigdom tvingar småskaliga kaffeodlare att använda barn i jordbruksarbete. Fattigdomsbekämpning är nödvändigt för att skydda barns rätt till utbildning och personlig utveckling. Att köpa kaffe direkt från odlare via kooperativ kan öka odlarnas marginaler, vilket kan bidra till att tackla fattigdom.