Vägen till större mångfald i trädgården

Låt rabarbern gå i blom och ett hörn av gräsmattan växa fritt. Plantera bärbuskar och om plats finns – anlägg en damm. Villaträdgården kan göra skillnad för pollinerare och för den biologiska mångfalden.

Livets frukost har sälgen kallats för, som blommar samtidigt som humledrottningen letar efter sin första måltid efter den långa vinterdvalan. En nyckel för den trädgårdsägare som vill gynna mångfalden i trädgården är att tänka på att ge pollinerare en stor variation av livsmiljöer och mat.

– Det är bra att blanda växter så att det finns blommor som ger nektar och pollen hela säsongen. Tidig vår är ofta den mest kritiska perioden för insekter så vårlök, krokus och sälg är jättebra för väldigt många arter.

Det säger Annevi Sjöberg, miljövetare och tillsammans med Philipp Weiss författare till nyutgivna ”Skogsträdgården – odla ätbart överallt”, ett praktverk om odling av perenna växter, med biologisk mångfald som ett viktigt inslag.

Meditativa insektshotell

Bland de ätbara perenna växterna, som Annevi Sjöberg gärna slår ett slag för, finns kärleksört, strandkål och daggfunkia, men för den som vill locka pollinerare påminner hon också om olika klöverarter, många humlors favorit.

Det är bra att blanda växter så att det finns blommor som ger nektar och pollen hela säsongen.

I hennes och kollegornas Mångfaldsträdgård i Stjärnsund i Dalarna får rabarbern blomma ut, till glädje för många bin. Andra växter som uppskattas både i köket och av pollinerare är hässleklocka och myskmalva.

– Ett insektshotell är också fint och lätt att få gäster till. Det kan låta flummigt, men jag som inte är mer alternativ än att jag går på yoga har upptäckt hur häftigt det kan vara att sitta still och bara titta på naturens rörelser. Det händer så mycket i ett insektshotell, säger hon.

Kan bli ännu viktigare

Även inom forskningen framhålls trädgårdens potential för en ökad biologisk mångfald. Meta Berghauser Pont, docent i stadsbyggnad på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, har bland annat tittat på hur pollinerande insekter gynnas i städer.

Hon menar att städerna ofta kan ha en större biologisk mångfald än odlingslandskapet – mycket tack vare just trädgårdarna och deras fruktträd och olika sorters blommor.

– Om vi kan öka medvetenheten om vilka sorter som är viktiga för pollinerare – det är kanske inte alltid de som anses vackrast – kan trädgårdarna fylla en ännu viktigare funktion.

– Svenska städer är ganska glesa och trädgårdarna är en viktig anledning till det. När städerna förtätas i dag blir det ofta mindre grönt, men jag tror att det går att få både och, säger Meta Berghauser Pont.

Estetiken avgör

I Helsingborg samarbetade kommunen 2016 med Sveriges lantbruksuniversitet för att få en bild av den biologiska mångfalden i stadens trädgårdar. Privata trädgårdar visade sig stå för tio procent av tätortens totala yta – en viktig pusselbit i ekosystemet.

En inventering av ett femtiotal av dessa trädgårdar visade att majoriteten av arterna var exotiska, det vill säga inte naturligt förekommande, och att många av de inhemska arterna ofta sågs som ogräs – samtidigt som just de arterna ofta uppskattas av pollinerarna.

På Lunds universitet har Helena Hanson, miljövetare med fokus på gröna miljöer i städer, tillsammans med kollegor tittat på hur villaägare i Lund ser på sina trädgårdar.

Intervjustudien, som fortfarande analyseras, visar bland annat att när trädgårdsägare väljer växter och annat till sin trädgård är det estetiska skäl som avgör.

Det vore relevant att hitta växter som vi människor uppskattar och som också är extra bra för den biologiska mångfalden.

– Man vill att det ska se fint ut och det planterar man. Men vi har inte slagit fast vad det estetiska består av sett till art.

– Jag tycker att det vore relevant att hitta växter som vi människor uppskattar och som också är extra bra för den biologiska mångfalden. Kanske kunde man ha en märkning i plantskolan?