Klimat
Vad kan klimatrörelsen lära sig av pandemin?
Hur ser framtiden ut för klimatrörelsen när andra aktuella kriser och sociala rörelser får större utrymme i samhällsdebatten? Hållbarhetsforskaren Mine Islar ger sin syn på saken.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
– Sociala rörelser fungerar som en störande kraft som kan påverka politiken, folks åsikter och vardagen. Men med tanke på andra kriser, som coronapandemin, tror jag inte klimatrörelsen kan fortsätta att mobilisera runt ett budskap enbart fokuserat på att det är ett nödläge för klimatet. Det säger Mine Islar, forskare vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, i ett pressmeddelande.
Vad kan klimatrörelsen lära sig av andra rörelser?
– Klimatrörelsen, åtminstone i norra Europa, måste engagera sig i bredare frågor som social rättvisa och ekonomiska ojämlikheter för att fortsätta att vara relevant för en bredare massa, och för att mobilisera. Klimatfrågan måste bli en del av något större om de vill göra reella förändringar. Vi har redan sett en sådan utveckling där Greta Thunberg lyfter fram klimaträttvisa och sociala rättvisefrågor.
Det finns även inspiration att hämta internationellt.
– I andra delar av världen, i södra Europa och delar av USA och Asien, har klimatet aldrig varit en separat fråga som det är här i Sverige. Klimatfrågorna är knutna till demokrati, bostadspolitik och social rättvisa och ses som ett integrerat problem i ett större socialt orättvist system. Men i Sverige är klimatrörelsen fortfarande till stor del centrerad kring klimatförändringar och miljöfrågor, säger Mine Islar.