Biologisk mångfald
Vad behövs för att insekter ska trivas i stadsmiljö?
Ängar i stället för gräsmattor och sandhögar som ska locka pollinatörer börjar bli en vanlig syn i många kommuner. Städernas grönområden är en resurs – men hur ska de se ut för att gynna mångfalden och inte bara locka pollinatörer från en plats till en annan?
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Tåliga växter som klarar ett varmare och torrare klimat, rikligt blommande perenner eller vildvuxna buskage. Vägvalen är många när Sveriges städer planerar och designar sina grönområden, och det finns goda anledningar att ta hänsyn till hur den biologiska mångfalden gynnas på bästa sätt.
– En stor del av våra städer består av gröna ytor och flera studier har visat att städerna är viktiga för den biologiska mångfalden när det gäller pollinerande insekter. Det gäller särskilt städer där omgivningarna består av intensivt brukat åkerlandskap eller skogslandskap. Där kan städerna, och deras mångfald av växter, bli oaser för insekterna, säger Erik Öckinger, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Effekten i ett större område
Han leder ett nytt forskningsprojekt som ska ta reda på hur städernas grönområden ska se ut för att på bästa sätt gynna pollinerande insekter och biologisk mångfald. För även om ambitionerna är höga i många kommuner så rimmar inte alltid torktåliga perenner och rikligt blommande anueller med föresatser om en mångfald av surrande pollinatörer. Utländska, tåliga arter lockar inte nödvändigtvis våra inhemska bin och även om det finns gott om nektar i blommande rabatter så saknas kanske boplatser.
– Många av de här åtgärderna har effekt, men bara högst lokalt. Frågan är hur effekten i omgivningen ser ut. Det finns en risk att man skapar olika former av blomrika miljöer som visserligen lockar insekter, men från en plats till en annan. Antalet insekter blir inte nödvändigtvis fler, säger Erik Öckinger.
Det finns en risk att man skapar olika former av blomrika miljöer som visserligen lockar insekter, men från en plats till en annan.
Det räcker alltså inte att räkna hur många insekter som besöker en blomrik plantering. I det nystartade forskningsprojektet ska forskarna lyfta blicken – blir insekterna fler eller färre i omgivningarna, och hur hänger det ihop med vilka växtarter som finns i grönområdena och hur mycket nektar de producerar? Det kan också vara så att vissa typer av växter är väldigt attraktiva för några få pollinatörer, men att de bara gynnar de som redan är vanliga.
– Det kan absolut ha ett värde i sig, att de vanliga insekterna får bättre förutsättningar, men det vore bra att veta om vi också kan gynna de halvvanliga eller lite mer sällsynta arterna.
Flera utmaningar återstår
Städernas grönområden har blivit en viktig livsmiljö för många insekter, men de är också viktiga för människornas förståelse av naturen. Parker och stadsnära natur står ofta för den vardagliga kontakten med naturen och trots flera år av förtätning är svenska städer fortfarande gröna jämfört med många europeiska städer. I många fall gillar vi människor och insekterna dessutom samma art- och blomrika miljöer.
Men även om vi till stor del vet vilka växter som gynnar pollinatörerna så återstår en rad utmaningar. Kunskapen om att inhemska arter ofta gynnar mångfalden mer än de utländska – som många av våra vanliga perenner och sommarblommor är – kommer inte till nytta så länge plantskolorna inte tar fram inhemska trädgårdsväxter i tillräckligt stor omfattning.
Ängsmiljöer är ytterligare ett exempel: även om man lyckas hitta inhemska fröblandningar så kräver ängen både rätt förutsättningar från början och rätt skötsel, menar Erik Öckinger. Kanske handlar det om att kombinera inhemska och utländska arter, eller om att se skönheten i mer lågmälda blommor, en lite dovare kvanne snarare än en röd solhatt. Erik Öckinger slår gärna ett slag för kryddörter och fruktträd:
– Det finns absolut ett stort intresse från kommunernas sida, men man vill också ha arter som faktiskt fungerar i städerna. Ett mål med det här projektet är att ta fram råd för hur offentliga grönområden bäst kan utformas, vilka åtgärder som ger bäst effekt.
– Själv tycker jag att det är kul med växter som har dubbla nyttor, kryddörter som salvia, eller mynta hittar man väldigt många insekter på när de blommar och de blommar länge. Äppelträdens blomning är kort men med mängder av blommor samtidigt, något som också kan vara viktigt.