Utdömt förslag till ny reduktionsplikt läggs fram i riksdagen

Nu lägger regeringen fram förslaget om höjd reduktionsplikt, där målet är att sänka utsläppen från transportsektorn. Forskare varnar för att effekten i värsta fall kan bli rakt motsatt: Ökade utsläpp.

För att möta EU:s krav på minskade utsläpp från transportsektorn föreslår regeringen en höjning av reduktionsplikten från sex till tio procent. Exakt hur förslaget kommer se ut är inte helt klart än, men de övergripande riktlinjerna är på plats.

Före sommaren ska riksdagen ta ställning till förslaget, som under remissrundan kritiserades som tandlöst av tunga instanser som Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola.

– Generellt är höjningen otillräcklig, säger Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Han var en av forskarna som skrev lärosätets remissvar.

– Att reduktionsplikten höjs är ett steg i rätt riktning men inblandningen av biodrivmedel behöver öka betydligt mer. Det blir alltmer uppenbart att det måste ske större förändringar inom transportsektorn.

Klimatnyttan slås ut av skattesänkning

Parallellt med höjningen av reduktionsplikten föreslås en sänkning av skatten på fossila bränslen. Syftet är att motverka en prishöjning vid pump. Forskare från Chalmers skriver i sitt remissvar att prisökningen till följd av den höjda reduktionsplikten kan bli mindre än skattelättnaderna, vilket skulle innebära att förslaget i praktiken leder till en sänkning av priset på bensin och diesel.

De befarar att klimatnyttan av höjd reduktionsplikt helt kan utebli och skriver att förslaget rent av kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser. Farhågan delas av Pål Börjesson.

– Lägre priser på fossila drivmedel leder ju till att vi kör mer så i värsta fall får vi ingen effekt av den här reduktionsplikten. Klimatnyttan äts upp av att vi använder mer fossila bränslen helt enkelt.

Extrakt har sökt energi- och näringsminister Ebba Busch för en kommentar men utan att få svar. Hennes statssekreterare svarar via mejl på kritiken om att förslaget kan leda till ökade utsläpp:

”De ökade reduktionspliktsnivåerna kommer att sänka utsläppen från transportsystemet. Effekten av de sänkta skatterna kommer att ha mindre effekt i motsatt riktning men detta tar inte ut effekten av de höjda reduktionspliktsnivåerna.”

Saknar stöd för boende på landsbygden

I stället för att hålla nere bränslepriserna genom en skattesänkning hade Pål Börjesson velat se riktade insatser som sänker bränslekostnaderna för boende i delar av landsbygden där det saknas alternativ till att ta bilen, som att cykla eller åka kollektivt.

– Att vissa drabbas särskilt hårt av höjda bränslepriser är något som måste hanteras. Det innebär en orimlig ekonomisk börda för en del grupper, och det är en problematik som vi har underskattat, säger han.

Han lyfter som exempel att ett sätt att kompensera grupper som drabbas särskilt hårt vore att möjliggöra avdrag i samband med deklarationen.

När regeringen nu ändrar reduktionsplikten hade han också velat se åtgärder för att öka produktionen av biodrivmedel i Sverige.

– I reduktionsplikten skulle man till exempel kunna sätta en särskild kvot för inhemska biodrivmedel baserade på restprodukter från skog och jordbruk. Detta förädlas i marginell utsträckning till drivmedel idag men olika tekniker finns, säger han.

För att få i gång produktionen av den här typen av drivmedel krävs ekonomiskt stöd i en inledningsfas, menar Pål Börjesson.

– Det har pratats om olika innovativa produktionsstöd men det har inte kommit i gång. Om vi i större utsträckning lyckas använda våra restprodukter från skog och jordbruk till biodrivmedel innebär det både stora klimatvinster och ökad energisäkerhet eftersom vi blir mer självförsörjande på bränsle, säger han.