I debatten om klimatet saknas ett feministiskt perspektiv. Ska vi klara de klimatutmaningar vi står inför behöver resurserna fördelas mer rättvist. Det menar Linnea Engström, EU-parlamentariker och aktuell med en ny bok.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Linnéa Engström, EU-parlamentariker. Foto: Märta Thisner
Hallå där, Linnéa Engström, EU-parlamentariker (mp) och aktuell med boken ”Klimatfeminism – Om vi inte gör något åt jämställdhet kan vi glömma klimatet”!
Hur väcktes idén till boken?
– Jag tycker att det feministiska perspektivet saknas i klimatdebatten. Klimatfrågan kommuniceras ofta som något tekniskt eller naturvetenskapligt fenomen som ska lösas av någon annan på en annan plats. Klimatfrågan måste också handla om lika rättigheter för alla och vi behöver bli fler som engagerar oss i ett klimatsmart och rättvist samhälle.
Kan du kort summera vad klimatfeminism innebär?
– Klimatfeminism handlar om att lyfta den sociala dimensionen av klimatutmaningen. Att de fattigaste och mest utsatta för klimatförändringarnas konsekvenser, där majoriteten är kvinnor, får minst av klimatfinansieringen samtidigt som de är starka förändringsaktörer i sitt lokala samhälle.
”Om vi inte satsar på jämställdhet kan vi glömma klimatet” heter underrubriken – kan du utveckla?
– Vårt största misstag har varit att överlåta omställningen till grön ekonomi till marknaden som uppenbarligen har misslyckats. Politiken behöver allokera resurser dit de privata pengarna inte flödar: till exempel till att stärka gröna projekt som drivs av kvinnor eller olika medborgarinitiativ. Kvinnor är oftast de som stannar kvar och brukar jorden i de länder som drabbas värst av klimatförändringarna. Det är först när vi inser att vi behöver sociala investeringar och feministisk politik, som omfördelar resurser och driver en jämställd representation, som vi kan få reell förändring.
Vad innehåller boken, mer konkret?
– Boken lyfter fram kvinnors rättigheter som en grundbult och visar på konkreta exempel genom nio stycken personporträtt. I boken lyfter jag även aktuell forskning om män och maskuliniteter och kopplar ihop hur det samverkar med klimatfrågan.