Biologisk mångfald
Unik havsexpedition hittar tusentals okända arter
I helgen la havsforskningsfartyget Tara till vid Kastellholmen i Stockholm. Hon hade kommit från en lång segling där forskarna ombord undersökt plankton, plast och hur klimatförändringarna påverkar haven.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Att plasten i haven påverkar de större havsdjuren, som sköldpaddor och valar, har länge varit känt. Som exempel äter var tredje havsfågel plast i tron att det är föda. Men det är inte de som Taras besättning undersöker.
Forskarna har istället tittat på havets minsta djur, planktonen, och upptäckterna har visat oss en helt ny värld under havsytan.
Tara och forskningen
Expeditionen Tara Oceans tog 35 000 prover under sina fyra år till sjöss. De undersökte plankton som hittades i proverna, och av utvalda prover innehöll hela 85 procent tidigare okända DNA-strängar. Analyserna avslöjade omkring 40 miljoner gener från 35 000 arter, där majoriteten var nya för vetenskapen. Fynden gjorde att teamet för första gången kunde skapa en överblick över planktonens ekosystem, något som ledde till ett temanummer i tidskriften Science Magazine.
Forskarteamet såg också att plast inte var förbehållet de större djuren utan att även plankton hade plastpartiklar i sig, något som innebär att plast letat sig in i hela marina födokedjan.
– Vi vet däremot inte hur plankton eller ekosystemen kan påverkas av plasten, och vi vet heller inte hur plasten till slut bryts ner i naturen, säger Romain Troublé, generalsekreterare för Tara Expeditions.
Havet och klimatförändringarna
Förutom att haven föder en stor den av jordens befolkning, producerar de också hälften av syret vi andas och absorberar en fjärdedel av våra koldioxidutsläpp (se faktaruta). Plankton är en stor del i havets syreproduktion, och hur havets minsta invånare mår påverkar oss alla.
Datan kan användas som en grund för att fortsättningsvis kunna bedöma hur klimatförändringar påverkar ekosystemen. Nu hoppas Tara-teamet kunna nå ut med den nya forskningen under klimattoppmötet COP21 i Paris.
– Vi måste hitta andra sätt att prata om klimatförändringarna, och vi vill ge havet en röst. Vi behöver utbilda, skapa lagar och förändra normer. Att förändra framtiden tar tid, och det kommer inte att vara bättre om tio år oavsett vad som händer i Paris. Men det skulle kunna bli bättre mot andra halvan av århundradet om vi jobbar för det, säger Romain Troublé.
Havet och klimatförändringarna
I samband med de pågående klimatförändringarna så sker även en temperaturhöjning i sjöar och hav. Islossningen sker tidigare i sjöar vilket innebär att växtsäsongen för växtplankton blir längre och att perioden för skiktning kan förlängas. Dessutom kommer troligen artsammansättningen av växtplankton att förändras.
Enligt klimatmodeller innebär detta att blå-grön alger börjar sin tillväxt tidigare på våren när temperaturen ökar. Effekter av klimatförändringar på marina ekosystem relaterar till förändringar av havstemperaturen, cirkulation av havsströmmar, skiktningsförhållanden, näring och pH. En ökad havstemperatur ger sedan som följd en höjd havsnivå, en minskad mängd havsis i Arktis och Antarktis, en ökad skiktning av havet, ett förändrat mönster av havsströmmar och ett förändrat inflöde av färskvatten till haven. En av effekterna vid en minskning av havsisen kan bli ett ökat ljusinflöde ner på djupet i havet som i sin tur ger en ökad primärproduktion.
Emellertid kan denna ökning av primärproduktionen eventuellt begränsas av näringstillgången. I tropiska vatten är korallekosystemen väldigt känsliga för små förändringar i temperaturen. En ytterligare effekt från en ökad koldioxidhalt i atmosfären är det ökade upptaget av koldioxid till haven som ger en minskning av pH. Ett minskat pH i haven innebär att korallernas förmåga att bilda kalkskelett försämras.
Sammanfattning från: Nils Ekelund, Journal of Water Management and Research 68:155–160. Lund 2012