Tusentals fiskenät blir till plastskräp i havet

Varje år dras en stor mängd fiskeredskap med av vågor och strömmar och försvinner i havet. Det påverkar den marina miljön negativt, genom att djur fastnar i redskapen och plast blir kvar i vattnet. Men det går att minska problemen.

Den tredje måndagen i september inleds årets hummerfiske. För många innebär det ett spännande fiske och en god fångst, men under fisket försvinner många hummertinor ut i havet. Bara längs norra delen av västkusten handlar det om 3 000 per år, enligt en grov uppskattning av Havs- och vattenmyndigheten.

Problemet med försvunna redskap gäller inte bara hummer, i hela Sverige beräknas även att 4 300 fiskenät årligen tappas, varav endast 10 procent återfinns.

– Det finns två stora faror med fiskeredskap som blir kvar i havet. Dels att de fortsätter att fiska och även kan fånga däggdjur och fåglar, dels att de är en stor källa till plastföroreningar och mikroplaster i haven, säger Charlotta Stadig, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

I takt med att fiskeredskapen blivit mer slitstarka har problemet med så kallat spökfiske – att förlorade fiskeredskap fortsätter att fiska utan att någon tar hand om fångsten – ökat.

– Tidigare var fiskeredskapen tillverkade av bomull, och den bröts relativt snabbt ner utan att göra skada i vattnet, men numera är de av nylon och håller så god kvalitet att till exempel hummertinor kan vara helt intakta efter att ha legat i vattnet i 20 år, säger Charlotta Stadig.

Dödliga fällor

I spökfiskeredskapen fastnar det fisk som i sin tur kan locka till sig mer fisk, vilket gör dem till dödliga fällor i flera led. I det kommungemensamma västkustprojektet Spöknätsjägarna har man sedan 2019 med hjälp av bland annat ekolod och dykare lokaliserat och bärgat ungefär 1 000 fiskeredskap, varav 900 hummertinor.

Många av dessa har innehållit torsk, krabba eller hummer, berättar Robin Wolf, naturvårdare i Stenungsunds kommun.

– En bur som vi tog upp hade legat på havsbottnen i åtminstone åtta år. Under en så lång tidsperiod kan en bur döda hundratals djur. När vi drog upp den fanns där två levande humrar som inte kunde ta sig ut.

Buren var försluten med buntband, men sedan 2023 är det lag på att använda bomullstråd till rymningshålet i hummertinor och burar.

– Många kanske inte riktigt har förstått poängen med att ha bomull i stället för metalltråd, utan tycker att den snabbt nöts sönder, men det är ju det som är meningen. Ett slags ekodesign, säger Charlotta Stadig.

Producentansvar för fiskeredskap

Upp till 85 procent av allt skräp som spolas upp på stränderna inom EU är gjort av plast, enligt siffror från Naturvårdsverket, och nötningen från havet och solen gör att de kan börja avsöndra mikroplast. Fiskeredskap står för 27 procent av skräpet.

Från och med januari 2025 införs ett producentansvar för fiskeredskap inom EU, som en del av det så kallade engångsplastdirektivet som kom 2019.

Redan i dag samlas fiskeredskap in och återvinns på Marina återvinningscentralen i Sotenäs kommun, som är Sveriges enda i sitt slag. Sedan verksamheten startade 2018 har man här tagit hand om totalt 900 ton fiskeredskap från hela landet.

Ungefär hälften är metall – bly, järn, koppar och rostfritt stål – och hälften någon form av plast. Allt sorteras manuellt, och totalt är 60–80 procent möjligt att återvinna.

– Allt är lika viktigt att återvinna, men metallen är enklast att sälja. Plasten säljer vi framför allt till Danmark, men ett problem är att ny plast är så mycket billigare än återvunnen, säger platschefen Thomas Eriksson.

Undvika smala farleder

Charlotta Stadig tror att det är viktigt att jobba preventivt, till exempel med information, för att nå Sveriges en miljon fritidsfiskare.

– Det blir ganska stora mängder redskap som kan försvinna, inte minst på västkusten under hummersäsong. Men det tappas också linor, nät och krokar, så det handlar såklart inte bara om hummerfiskare, säger hon.

I dag finns inget krav på fritidsfiskare att märka sina redskap eller att rapportera förluster, men den som gör det har lättare att få tillbaka det som försvunnit och bidrar samtidigt till en bättre marin miljö.

– Lägg inte burarna så tätt att de trasslar in sig i varandra och undvik smala farleder, så är chansen större att du får behålla dina redskap, säger Robin Wolf.