Tre strategier för hållbar konsumtion

Svenskarnas konsumtion är i dag långt ifrån hållbar och för att hitta lösningar krävs både individuellt ansvarstagande och politiska beslut, enligt Carl Dalhammar, som har forskat om miljöpolitiska styrmedel för miljöanpassade produkter i över 20 år.

Med ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,3 globala hektar – vilket kan jämföras med det globala genomsnittet på 1,7 – är det tydligt att Sveriges konsumtion är långtifrån hållbar. Men vad är egentligen hållbar konsumtion?

– Dels handlar det om att konsumera inom planetens ekologiska gränser, men det tar även hänsyn till rättviseaspekter, hur vi fördelar resurserna. Det är tveksamt om hållbar konsumtion finns någonstans i världen i dag, men det är ett ideal vi kan sträva mot, säger Carl Dalhammar, docent vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet och en av författarna bakom rapporten Politik och styrning för hållbar konsumtion.

Konsumera bättre, annorlunda och mindre

I rapporten lyfts tre olika strategier för hållbar konsumtion; att konsumera bättre, annorlunda och mindre. Bättre konsumtion innebär övergång till alternativa varor som miljömärkta, ekologiska, energieffektiva, etiska eller lokalt producerade varor.

– Det gör att vi konsumerar mer miljövänligt, men även att vi konsumerar mer. Det minskar inte miljöpåverkan från konsumtionen.

Den andra strategin – att konsumera annorlunda – innebär att man byter från en mer miljöbelastande produkt eller tjänst till en mindre miljöbelastande, exempelvis från bil till kollektivtrafik eller från kött till vegetarisk kost. Av rapporten framgår dock att annorlunda konsumtion går långsamt, och ofta rör sig om ”nischaktiviteter” som har svårt att få brett genomslag.

”Strategier relaterade till grönare och annorlunda konsumtion har begränsad förmåga att åstadkomma minskad miljöbelastning från konsumtionen”, står det i rapporten.

Uppoffringar lättare om nyttan är tydlig

Den tredje kategorin – som har störst potential att minska konsumtionens miljöpåverkan – är minskad konsumtion; exempelvis att bo på en mindre yta, flyga mer sällan, köpa mindre kött och kläder, och köra mindre bil. Ett praktiskt exempel på detta är det förbud mot korta flygresor som nyligen infördes i Frankrike.

– Det här är politiskt känsligt, eftersom det utmanar idén om hur hela vår marknadsekonomi är uppbyggd i dag. Det är dags att ta en diskussion om att hållbarhet kräver uppoffringar.

Däremot tror han att människor i allmänhet har lättare att göra uppoffringar om nyttan av dem är tydligare.

Det här är politiskt känsligt, eftersom det utmanar idén om hur hela vår marknadsekonomi är uppbyggd i dag. 

– Jag hoppas och tror att många skulle göra avkall på sin konsumtion om de exempelvis fick välja mellan att ge mer pengar till Ukraina eller att spendera pengarna på sig själva. Nu är dessa signaler diffusa.

Han exemplifierar med om du vid bensinpumpen skulle få frågan om du ville lägga på en extra summa för att sponsra militär, sjukvård, skola eller Ukraina.

– Jag tror att många skulle göra det. Och vid en krigssituation skulle vi ställa om på några veckor.

Individen inlåst i olika system

Frågan om vems ansvar omställningen egentligen är fick ett uppsving under valdebatten, ligger det ytterst hos individen eller politiker?

– Både och, men individen är inlåst i olika system av beteenden, vanor, attityder och infrastruktur, vilket gör det svårt att agera. Vill vi bli av med fossilindustrin krävs politisk mobilisering, och vi väljer våra politiker för att de ska ta svåra beslut åt oss.

Han vill även slå ett slag för ett system som gör det lätt att välja alternativ som är bättre för miljön.

– Om du är i en mataffär med en gnällig treåring så kanske det är svårt att samtidigt rädda jorden, men om du bor i en stad som har gott om cykelbanor och dyr parkering är det lättare att välja cykeln framför bilen.