Trafikverkets klimatarbete kritiseras i ny rapport

Transportsystemet står inför stora utmaningar när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Ändå tenderar klimatperspektivet att hamna i skymundan när Trafikverket planerar för framtiden, visar forskning från VTI. Genom sin planering skapar myndigheten förutsättningar för växande bilism, menar forskarna på VTI men på Trafikverket håller man inte med.

Forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har undersökt hur planeringen av ny infrastruktur går till på Trafikverket. Slutsatsen är att klimatfrågan och även andra hållbarhetsmål hamnar i skymundan medan det som verkligen får genomslag är prognoser över det förväntade transportbehovet i framtiden.

− I stället för att låta samhällsmål styra planeringen anpassar man sig efter hur resandet förväntas utvecklas, och prognosen är ökad trafik, säger Linnea Eriksson, en av forskarna i projektet.

Hon förklarar att fortsatta trafikökningar är svåra att få ihop med klimatmålen. Med trafikprognosen som utgångspunkt blir det till exempel logiskt att bygga nya motorvägar i de växande storstadsregionerna. Ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv skulle det enligt Linnea Eriksson i stället vara mer logiskt att prioritera kollektivtrafik, gångvägar och cykelbanor, som gör att människor ges större möjligheter att välja andra transportslag än bilen.

− I storstäderna finns ett bra underlag för exempelvis spårbunden kollektivtrafik och även goda förutsättningar att cykla och gå. Trafikverket bestämmer inte vilka fordon som ska köra på vägarna, men hur de bygger påverkar resandet. Om biltrafiken underlättas kommer fler köra bil, så Trafikverkets planer blir avgörande för utvecklingen, säger hon.

”Har stort inflytande”

I slutändan är det politikerna som beslutar vilken infrastruktur som ska byggas, men tjänstemännen på Trafikverket har stort inflytande, menar Linnea Eriksson.

Forskarna vid VTI ser att Trafikverket lyfter fram biodrivmedel och elektrifiering som de viktigaste åtgärderna för att nå klimatmålen, i kombination med höjda priser på fossila drivmedel.

− Allt detta kan vara viktiga åtgärder i transportsystemets klimatomställning men det är enligt rådande kunskapsläge inte tillräckligt, säger Linnea Eriksson.

Det aktuella forskningsprojektet vid VTI sätter fokus på den långsiktiga transportplaneringen. Forskarna har tittat närmare på Trafikverkets arbete med att ta fram en nationell plan till regeringen. Det är en process som pågår just nu och planen sträcker sig över en 12-årsperiod. I den processen har framför allt inriktningsunderlaget, som utgör en mer framåtsyftande del av planeringen, varit i fokus för forskningen.

Klimatrapporten som försvann

Under projektet har forskarna vid VTI djupintervjuat tjänstemän på Trafikverket samt analyserat myndighetens utredningar och beslut. Som en del i arbetet med forskningsprojektet har Linnea Eriksson även analyserat en händelse som fick stor uppmärksamhet för några år sedan. År 2015 hamnade Trafikverket i blåsväder när det visade sig att de hade tagit fram en klimatrapport som de sedan inte redovisade för regeringen. Att ett sådant underlag inte redovisas är i sig inte konstigt, men i det här fallet hade regeringen uttryckligen gett Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan analys och därför är det märkligt, förklarar Linnea Eriksson.

Händelsen uppmärksammades i nyhetsmedier som att rapporten hade ”stoppats”.

Linnea Eriksson tror att en viktig förklaring till att den inte var med i underlaget till regeringen är just att den inte gick att förena med trafikprognosen.

− Utan att säga om det är Trafikverket eller Näringsdepartementet som bär ansvaret för att rapporten inte var med så kan jag säga att vi ser att analyser lätt bortprioriteras i transportplaneringen när de inte lirar med trafikprognosen, säger hon.

− Vi säger inte att man inte ska göra trafikprognoser, tvärtom. Det är ett viktigt analysverktyg, men vi ser att prognosresultaten tenderar att hanteras som mål i sig och då blir andra perspektiv svårare att inkludera.

Forskarna vid VTI tror att det behövs nytänkande i transportplaneringen.

− Traditionen har varit att planera och bygga en infrastruktur som möter en prognosticerad efterfrågan. Konsekvensen blir att Trafikverket genom sin planering inte styr mot miljö- och klimatmål i tillräckligt hög omfattning, säger Linnea Eriksson.

Trots att klimatfrågan har blivit allt mer central på politisk nivå och skrivs fram i regeringens direktiv till Trafikverket jobbar myndigheten vidare utifrån ett traditionellt arbetssätt, menar hon.

Trafikverket ifrågasätter resultaten

På Trafikverket tycker man inte att forskningsprojektets beskrivningar speglar verksamheten på myndigheten. Rami Yones, chef för nationell samhällsplanering på Trafikverket, har läst delar av projektets rapport och ifrågasätter resultaten. Han tycker att forskarna har fel när de beskriver trafikprognoserna som så kraftigt styrande.

− Att vi skulle ägna oss åt prognosstyrning är en kritik som vi är vana att få. Vi delar inte synen att det är så infrastrukturplaneringen på Trafikverket går till. Prognoserna är viktiga men narrativet att de helt avgör vilka åtgärder Trafikverket föreslår, det är fel, säger han.

Han framhåller samtidigt att det ligger i Trafikverkets uppdrag att leverera tillgänglighet i svensk transportinfrastruktur.

− Det är inget vi kan bestämma oss för att sluta med, säger han.

”Bilåkandets mekanismer kommer av annat”

Rami Yones vänder sig också emot resonemanget om att minskade investeringar i vägtrafik automatiskt leder till minskad biltrafik.

− Det är inte så att folk slutar åka bil för att man försämrar tillgängligheten. Bilåkandets mekanismer kommer av annat. Det är en vetenskaplig slutsats, och även något vi ser i våra modeller. Titta i urbana områden där man inte har byggt ut vägkapaciteten så som man borde om man vill upprätthålla hög tillgänglighet för biltrafiken. Folk tar bilen ändå, och står i bilkö timme ut och timme in.

− Det hjälper inte att sluta investera i vägtrafik. Det man måste göra är att även utveckla alternativen, och det gör vi. Mer än hälften av Trafikverkets resurser går till investeringar i järnväg, gångbanor och cykelvägar.