Biologisk mångfald
Trädgårdsodlingens historia fortfarande aktuell
Våren är på ingång och på många platser i landet är planeringen och planteringen i full gång. Men hur skyddas odlingarna på bästa sätt? Och hur håller man borta sniglar och andra djur som vill mumsa på plantorna? Många metoder från förr gäller än.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Inger Olausson, du driver ett femårigt forskningsprojekt som undersöker historiska växtskyddsmetoder inom trädgårdsodling.
Vad är det som du undersöker i detta forskningsprojekt?
– Jag studerar vilka odlingsmetoder och växtskyddstekniker som användes, både kommersiellt och i husbehovsodlingar i Sverige, innan 40-talets kemikalieboom. Jag vill även undersöka om dessa historiska kunskaper kan vara till nytta inom dagsaktuell forskning kring metoder för till exempel ekologisk odling.
Hur kom det sig att du intresserade dig för detta ämne?
– Jag har tidigare forskat om de svenska handelsträdgårdarna under 1900-talets första hälft (se faktaruta). Jag slogs av hur lite som är känt om trädgårdsodlingens historia och att många av den tidens frågor fortfarande är aktuella. Exempelvis var forskningen om biologisk växtskydd omfattande fram till andra världskriget, men föll i glömska när DDT och andra kemiska bekämpningsmedel introducerades.
Har du funnit några historiska tekniker eller tankesätt som du tycker är extra intressanta?
– Vi vet idag att samodling av grönsaker och vissa blommor kan gynna naturliga fiender till skadliga organismer. Några av dessa blommor, till exempel blåklint, var tidigare vanliga ogräs, och därmed fanns ett skydd ”inbyggt” i odlingssystemen.
– I slutet av 1800-talet fick odlare rådet att fånga sniglar genom att locka dem i fällor med öl och redan på 1700-talet förekom limringar för att fånga frostfjärilhonor. Det är metoder som även rekommenderas idag.
Vilka andra lärdomar kan din forskning ge?
– Förhoppningsvis öka förståelsen för den tidsanda som gjorde att DDT och andra farliga kemikalier kunde slå igenom så stort. Det är lätt att döma med facit i handen, men då hade man inte kunskapen vi har idag och marknadsföringen av dessa produkter var mycket kraftfull.
– Men även visa hur synen på kvalitet har förändrats. Användningen av effektiva bekämpningsmedel har gjort oss vana vid frukt och grönsaker i perfekt skick. Men vill vi att odlingarna ska vara fria från bekämpningsmedel, behöver vi tolerera en och annan insekt i broccolin.
Inger Olausson
Inger Olausson är knuten till Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, där hon har en tjänst som universitetslektor i kulturvård med inriktning mot trädgårdens hantverk. Forskningsprojektet om trädgårdsodlingens växtskydd i ett historiskt perspektiv är finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien, där Inger Olausson är akademiforskare
Inger Olaussons 5 bästa odlingstips
- Trädgårdsodling kan ge hög avkastning på liten yta, om du satsar på rätt grödor. En enda planta med squash kan t ex räcka för att försörja en familj. Plocksallat är ett annat bra exempel som är lätt att odla, även i en balkonglåda (där förhoppningsvis sniglarna inte kommer åt dem).
- Odla gärna äldre kulturväxter med historia! Fröer kan till exempel beställas från Nordiska genbanken.
- Byt fröer och plantor med vänner för att få flera olika sorter av de växtslag du vill ha. På vissa orter finns fröbibliotek, där man kan byta till sig intressanta sorter.
- Man måste inte göra allt från grunden. Köp färdiga plantor av exempelvis tomater, så får du knubbiga fina plantor och kan ofta välja flera olika sorter.
- Låt barnen vara med och odla! Välj lättodlade växter som ringblomma, krasse, sockerärtor – eller låt dem sätta en potatis!
”En blomstrande marknad”
Avhandlingen En blomstrande marknad (2014) handlar om handelsträdgårdar i Sverige under 1900-talets första hälft. Den kraftiga urbaniseringen bidrog till en ökad efterfrågan av grönsaker, blommor och bär, som odlades och såldes vid tusentals lokala, småskaliga handelsträdgårdar, främst i och kring större städer
Idag importeras trädgårdsprodukter från jordens alla hörn och allt fler ifrågasätter de långa transporterna. Det är därför intressant att följa den utveckling som skedde under 1900-talets första hälft, där utvecklingen gick mot ökande avstånd mellan producent och konsument och allt fler mellanhänder då transportsystem och handel förändrades.