Invasiva främmande arter har oftast ett ursprung som trädgårdsväxter. Men trädgårdsägarnas kunskaper är ofta begränsade, konstaterar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Den som inte märkt att invasiva främmande arter har lett till en förlust av biologisk mångfald är inte heller är benägen att bekämpa dem, säger Cecilia Palmér. 

I en studie vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU har Cecilia Palmér och hennes kollegor undersökt hur väl trädgårdsägare känner till invasiva arter och förstår begrepp som används.

– Vi ville också veta om de förstår hur klimatförändringarna påverkar hotet från invasiva främmande arter, och hur trädgårdsägarnas egna erfarenheter av invasiva växter påverkar viljan att bekämpa dem, säger Cecilia Palmér i ett pressmeddelande.

Trädgårdsägare är en viktig grupp att nå för att begränsa invasiva arter. Införda främmande växter hamnar till allra största del i privata trädgårdar. Därmed kan trädgårdsägare göra skillnad i kampen mot invasiva arter – men då gäller det att känna till vilka växter som räknas som invasiva, hur de ser ut och hur de bäst bekämpas. En art som få kände till enligt den enkät som ingick i studien är jättebalsamin.  

Ett mål med forskningen är att förbättra information och kommunikation mellan forskningen, myndigheter och trädgårdsägare. Bekämpningen av invasiva arter kostar varje år mellan 1,1 och 4,5 miljarder kronor.