Topp 50 för en mer hållbar livsstil

Att man kan minska sin klimatpåverkan genom att ställa bilen, äta mer vegetariskt och flyga mindre vet nog de flesta, men det finns fler sätt. Här är forskarnas topp 50-lista för en mer hållbar livsstil.

I projektet ”EU 1,5 Lifestyles” har forskare beräknat vilka förändringar i vår vardag som ger störst klimatnytta, och pekat ut de 50 mest effektiva åtgärderna.

– I debatten låter det ibland som att vi kan klara klimatmålen bara genom teknikutveckling men det stämmer inte. Vi måste också förändra vår konsumtion och våra livsstilar, säger Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion, och som leder den svenska delen av forskningsprojektet.

”EU 1,5 Lifestyles” involverar fem olika länder: Sverige, Tyskland, Ungern, Spanien och Lettland. Vilka livsstilsförändringar som har störst betydelse ur klimatperspektiv skiljer sig delvis mellan länderna. I Spanien och Ungern är till exempel uppvärmning och nedkylning av bostäder en viktig klimatfråga.

– Det är inte lika stort här i Sverige eftersom våra hus är bättre isolerade, säger Oksana Mont.

Hon nämner flaskvatten som ett annat exempel.

– I Tyskland dricker man mycket flaskvatten trots att kranvattnet är bra. Det har blivit norm med buteljerat och att sluta med det är en viktig klimatåtgärd. Det är med på topp tio-listan där, men i Sverige kan det nog upplevas som lite konstigt.

Största utmaningarna i Sverige

I Sverige är det fossilbilarna och köttet som står för de största koldioxidutsläppen på individnivå.

– För de som flyger mycket är det värre. Flyger man till exempel från Stockholm till New York har man släppt ut två ton koldioxid. År 2030 måste våra totala utsläpp ligga på max 2,5 ton per person och år. Det räcker alltså med en enda sådan långresa för att det ska vara kört, men i genomsnitt är det inte så många i Sverige som flyger mycket utan det är bilen som är vårt största problem, säger Oksana Mont.

Forskarna har inte bara studerat vilka åtgärder som får störst effekt utan också hur villiga vi är att göra olika förändringar för att minska vår klimatpåverkan. Generellt såg de att vi har svårast att acceptera åtgärder som kräver beteendeförändringar.

– Det går att minska sina koldioxidutsläpp mycket genom att gå över till en helt vegansk kost, men acceptansen för en sådan förändring är ganska låg. Beteenden som är kulturellt betingade är svåra att ändra, och det gäller till exempel köttet. Därför valde vi att inte bara räkna på effekten av att helt sluta äta kött utan också på effekten av att till exempel välja bort kött två dagar i veckan, och där såg vi en högre acceptans.

Lättare att betala än ändra vanor

Däremot såg forskarna att vi är mer positiva till möjligheten att köpa oss ur problemet.

– Vi har lättare att acceptera förändringar som innebär en ekonomisk investering men inte kräver en beteendeförändring, som att installera solceller, säger Oksana Mont.

Hon tillägger att den typen av åtgärder dessvärre generellt sett inte har lika stora effekter som beteendeförändringarna.

Just exemplet att installera egna solceller ger låg effekt här i Sverige, visade forskarnas beräkningar. Det beror bland annat på att soltimmarna är få och att mycket av elen i det svenska elnätet redan kommer från förnyelsebara energikällor, vilket drar ner den positiva klimateffekten av att installera egna solceller.

Oksana Mont hoppas att arbetet inom ”EU 1,5 Lifestyles” ska inspirera fler att göra bra klimatval, och även hjälpa politiker att identifiera satsningar som kan underlätta för fler att leva hållbart.

– Vi ser att det finns tillfällen då människor är mer öppna för att göra förändringar. Många kan till exempel tänka sig en mindre bostadsyta i samband med att barnen flyttar hemifrån så det är ett bra läge att gå in och stödja förändring, säger hon som exempel.