Klimat
Tjatande barn ska minska familjens avfall
Kan tjatande och uppläxande barn bidra till att hela familjens avfallsmängd minskar? Det ska forskarna ta reda på i ett nytt projekt.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Sverige har ambitiösa målsättningar för att minska mängden avfall, men trots det fortsätter avfallsmängden att öka. Hittills har problemet med avfall bland annat tacklats genom ekonomiska incitament.
– Vår ryggmärgsreflex som ekonomer är att göra det negativa beteendet dyrare. Men om man inte förstår motiven bakom så är det ändå risk att man för fel. Så vi tror att det är bättre att ge människor kunskap så att de kan göra rätt i stället, säger Magnus Söderberg, professor vid Syddansk universitet och forskare vid det fristående forskningsinstitutet Ratio.
Utgår från läroplanen
I ett nytt projekt ska forskare från olika discipliner undersöka om ökad kunskap och större engagemang hos skolbarn kan få hela hushållet att minska sitt avfall.
– Tidigare studier inom miljöområdet är nästan alltid gjorda på vuxna, men vi vet inte så mycket om hur barn påverkar hushållens avfallsbeteende. Här finns ett kunskapsglapp.
I projektet Påverkar barns involvering i avfallsprocessen hushållens avfallsmängd ska cirka 30 skolklasser i Varbergs och Falkenbergs kommuner medverka i miljö- och hållbarhetsutbildningar som forskarna har tagit fram. I materialet förklarar forskarna hur avfall och konsumtion påverkar miljön. Utbildningsmaterialet har sin grund i den svenska läroplanen, som präglas starkt av ett miljötänk.
– Men skolorna famlar kring dessa frågor och hur man ska lära ut hållbarhet. När vi tog kontakt med skolorna upptäckte vi att det fanns ett större behov än vi trodde.
Ett surrande och tjatande bi
Efter genomförd utbildning ska forskarna undersöka om de hushåll där barn har exponerats för programmet har förändrat sitt avfallsbeteende. Resultatet kommer att jämföras med familjer där barn inte har fått utbildningen. Förhoppningen är att skolbarnen ska vidarebefordra den nyvunna kunskapen till de andra familjemedlemmarna.
– Vi vill att barnen ska gå hem och vara det där surrande biet, som bara barn kan vara, som tjatar och ställer krav. Tanken är att barnen ska få med sig resten av hushållet. Vi är medvetna om att vissa personer inte är alls är mottagliga, men hoppas att det genomsnittliga beteendet ska bli bättre.
Minskad konsumtion
Att barn i vissa lägen faktiskt kan påverka vuxna det vet vi sedan tidigare.
– Barn har till exempel en stor påverkan på familjens köpbeslut av vissa typer av produkter. Det vi hoppas på i detta projekt är att en ökad medvetenhet om avfallsmängden ska få familjerna att både konsumera mindre och att förbättra sorteringsdisciplinen.
Slit- och slängbeteendet har sin grund i äldre generationers beteende, är det rätt att kräva av barnen att de ska städa upp efter våra misstag?
– Det är vår uppgift som forskare att hitta alla tillgängliga medel för att styra samhället enligt de mål vi har satt upp. Om det innebär att barnen får ta större ansvar så ser jag inget problematiskt med det, säger Magnus Söderberg.
Avfallstrenden
Den behandlade mängden hushållsavfall uppgick år 2017 till 4 783 000 ton. Det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2016. Utslaget på hela befolkningen gav varje svensk upphov till 473 kg hushållsavfall 2017, att jämföra med 467 kg per person 2016.
Det är svårt att jämföra statistiken inom EU eftersom länderna tillämpar olika begrepp och mätmetoder. Den senaste statistiken, som avser 2016, visar att mängden hushållsavfall i EU då uppgick till 480 kg per person, utslaget på hela befolkningen.