Klimat
”Tillväxt i sig är inte viktigt, det är vilket värde den skapar som är avgörande”
Går tillväxt och hållbar utveckling att förena? Ja, men bara så länge som de produkter och tjänster som tillväxten baseras på är hållbara. Det menar ekonomen Klas Eklund som är aktuell med boken ”Tillväxt?!”.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Tillväxt är ett omdebatterat begrepp. Kritiken mot begreppet bottnar förenklat i att ökad ekonomisk tillväxt innebär mer konsumtion och därmed ökad miljöbelastning i samhället.
Klas Eklund är nationalekonom med en lång karriär inom bank-och finansvärlden, i dag verksam som hållbarhetsekonom på SEB och en flitig debattör i hållbarhetsfrågor.
I sin bok ”Tillväxt?!”, som ges ut av förlaget Studentlitteratur, ställer han sig frågan om tillväxt är förenligt med en hållbar utveckling.
Skillnad på välfärdsmått
Först menar Klas Eklund att man måste gå till botten med vad tillväxt, som traditionellt mäts i BNP, egentligen innebär.
– Ta BNP-måttet med en nypa salt, det är inte ett mått på länders välfärd.
Han betonar att BNP varken tar hänsyn till miljöförstöring, hemarbete eller fördelning av pengarna. För att illustrera detta visar han en jämförelse mellan världens rikaste länder, mätt i BNP och hur de rankas om man också väger in exempelvis förväntad livslängd och utbildningsnivå.
FN:s Human Development Index, HDI, är det mest använda av sådana bredare välfärdsindex.
– Oljenationerna i mellanöstern toppar listan över världens rikaste länder, men tittar vi på HDI så toppar Norge. Där är inkomsterna jämnare spridda, och folkmajoriteten har tillgång till bra sjukvård och skola.
– Vi måste sätta ett pris på miljön. Gröna varor och tjänster ska vara billigare och ”svarta” varor dyrare.
Innehållet viktigast
Eftersom BNP-måttet är trubbigt så föreslår Klas Eklund att det kompletteras med gröna indikatorer. På så sätt går det att skapa en överblick som inkluderar miljöfrågor och naturvärden.
Debatten om tillväxtbegreppets vara eller inte vara upplever han som snedvriden.
– Både förespråkare och kritiker har fel. Tillväxt i sig är inte viktigt, det är vilken typ av värde den skapar som är avgörande.
Det är alltså innehållet, det vill säga de varor och tjänster som driver tillväxten, som vi ska fokusera på för att nå hållbar utveckling. Några exempel på områden där nya varor och tjänster behövs för att ställa om är inom energiförsörjning och transport.
– Men det är en kapplöpning med tiden, poängterar han.
Grön skatteväxling
För att lyckas ta fram dessa nya produkter och tjänster behövs också nya drivkrafter. Ramarna för det finns redan i marknadsekonomin i dag, men de behöver justeras.
– Det handlar om att utnyttja marknadsekonomins dynamik för omställning. Vi måste sätta ett pris på miljön. Gröna varor och tjänster ska vara billigare och ”svarta” varor dyrare.
Klas Eklund förespråkar alltså en blandning av subventioner och skatter – en ”grön skatteväxling” som beskattar beteenden som samhället vill styra bort ifrån, medan positiva beteenden premieras genom skattelättnader. Han är även positiv till att att bygga in drivkrafter som uppmuntrar till återanvändning och cirkulär ekonomi.
Så slutligen – är tillväxt förenlig med hållbar utveckling?
– Ja, men bara om tillväxten har sin grund i sådana varor och tjänster som bidrar till hållbar utveckling och om vi styr bort från fossila bränslen.
Välfärdsmått
BNP står för bruttonationalprodukt och är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år.
BNP = konsumtion + investeringar + (export-import)
Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder, på samma sätt som bruttonationalprodukt (BNP). Medan BNP fokuserar på materiellt välstånd hävdas HDI ge en mer komplett bild, eftersom det är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP.
Världens rikaste länder (mätt som BNP per capita, köpkraftsjusterade dollar 2014)
1. Qatar
2. Luxemburg
3. Singapore
4. Brunei
5. Kuwait
6. Norge
7. Förenade Arabemiraten
8. San Marino
9. Schweiz
10. USA
Human Development Index 2014
1. Norge
2. Australien
3. Schweiz
4. Nederländerna
5. USA
6. Tyskland
7. Nya Zeeland
8. Kanada
9. Singapore
10. Danmark