Syrepumpar – galen idé eller Östersjöns räddning?

Åtgärderna mot Östersjöns bottendöd har hittills handlat om att minska utsläppen av fosfor och kväve. Men återhämtningen tar tid och nu vill Sverige att Helcom överväger mer drastiska lösningar på problemet.

I mitten av september åkte departementssekreterare Anders Alm till ännu ett möte med Helcom, Helsingforskommissionen, det mellanstatliga samarbete som i fyrtio år har försökt göra någonting åt Östersjöns övergödning. Hittills har Helcom fokuserat helt på att minska utsläppen av näringsämnen från land.

När Anders Alm kom till mötet tog han fram ett svenskt dokument som föreslog ett nytt angreppssätt: att med tekniska lösningar minska de utsläpp som sker till havs där döda bottnar släpper ifrån sig stora mängder fosfor.

Stoppa fosforläckage

Anders Alms dokument beskrev flera metoder, som att odla musslor i stor skala eller att muddra upp de fosforrika bottensedimenten. Men den metod som anses ha störst potential är att pumpa ner syrerikt ytvatten för att få liv i bottnarna och på så sätt hindra dem från att släppa ifrån sig fosforn.

– Det mottogs med viss skepsis till en början, men vi hade ganska långa diskussioner och till slut kom vi fram till att vi sätter en av Helcoms arbetsgrupper att titta på frågan, säger Anders Alm.

Helcom gav även den svenska delegationen i uppgift att ta fram en mer utförlig beskrivning av den forskning som har gjorts och redogöra för den i någon av arbetsgrupperna.

Efterlängtat besked

Anders Stigebrandt, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, är en av de forskare som har drivit idén om syrepumpar som lösning på bottendöden i Östersjön hårdast.

För honom är det ett efterlängtat besked att Helcom nu bland annat ska titta närmare på den forskning som han har ägnat de senaste tio åren åt.

– Jag tycker det är fantastiskt att Helcom verkar beredda att ta av sig skygglapparna och överväga andra alternativ, säger Anders Stigebrandt.

Bottnar fick liv

Anders Stigebrandt och hans forskarkollegor har i 2,5 år testat en syrepump i Byfjorden i Bohuslän. I april presenterade han resultaten i den vetenskapliga tidskriften Ambio. Förutom att halten fosfor i bottenvattnet minskade kraftigt återvände livet till bottnarna.

– På ett år fick vi en kolonisering av bottnarna, säger Anders Stigebrandt.

För att pröva effekten i större skala vill han nu sätta ut tio pumpar i Bornholmsbassängen. Använda i större skala kan syrepumpar drastiskt minska det totala läckaget av fosfor till Östersjön och därmed bidra till minskad övergödning, menar Anders Stigebrandt.

– Vi har räknat ut att det idag läcker ut 100 000 ton fosfor per år från de syrefria bottnarna och endast 30 000 ton från utsläpp från land, säger Anders Stigebrandt.

Fullskalig syresättning

I försöket i Byfjorden pumpades två kubikmeter vatten per sekund ned till botten. Om man skulle skala upp försöket till att omfatta alla syrefria bottnar i Östersjön skulle man behöva pumpa ner 10 000 kubikmeter per sekund, menar Anders Stigebrandt.

Han har räknat ut att en sådan fullskalig syresättning av Östersjöns döda bottnar skulle ta tio år och kosta 20 miljarder kronor. En summa som han beskriver som låg i jämförelse med vad dagens åtgärder kostar.

– Att minska utsläppen från land kostar väldigt mycket och har endast marginella effekter, säger Anders Stigebrandt.

Riskabelt att manipulera

Kritikerna till metoden menar dock att det är riskabelt att manipulera Östersjön på det här sättet. Daniel Conley, professor i biogeokemi vid Lunds universitet, beskriver syrepumpslösningen som dyr och osäker.

– Det vore fantastiskt om man kunde fixa Östersjöns problem med bottendöd och övergödning genom att pumpa ner syrerikt vatten, men en sådan lösning kan få andra miljömässiga konsekvenser, säger Daniel Conley.

En invändning handlar om salthalten. Eftersom det syrerika ytvatten som ska pumpas ned har en lägre salthalt, kan salthalten i bottenskiktet komma att förändras.

– Östersjön är ett ekosystem som har utvecklats under tusentals år och en förändring av salthalten i bottenmiljön kommer att påverka vilka organismer som lever där, säger Daniel Conley.

Trots sin skepsis tycker han att det är positivt att en oberoende expertgrupp undersöker idén att använda syrepumpar i större skala.

Finansiering återstår

Men även om samtliga östersjöländers experter skulle komma fram till att syrepumpar är en bra lösning återstår ett annat problem: finansieringen.

– Det som finns ute i havet är gamla synder som ingen vill veta av och ännu mindre betala för. Utmaningen då är att hitta en finansieringsmodell. Det har funnits en ovilja investera överhuvudtaget, men det börjar ändra sig när man får upp ögonen för att det är ekosystemtjänster som går förlorade på grund av övergödningen. Börjar man räkna pengarna på det där ser man att det finns ett ekonomiskt värde i att rädda ekosystemen, säger Anders Alm.