Redan i våras drabbades Indien och Pakistan av rekordhöga temperaturer – värmeböljor som kom tidigare och slog hårdare än vanligt. Enligt en ny studie är risken stor att över en halv miljard människor drabbas av den sortens extremvärme i framtiden, om inte Parisavtalet efterlevs.

I studien, som har publicerats i Earth´s future, har forskare vid bland annat Göteborgs universitet, tagit fram olika scenarier för vilka konsekvenser värmeböljorna i Sydasien kan få för människorna där under åren fram till 2100. I Indien och Pakistan uppmättes i april och maj över 40 grader i skuggan, en direkt livshotande värme som tvingade skolor, myndigheter med mera att hålla stängt, enligt CNN.

– För varje värmebölja kommer en ökad dödlighet och minskad produktivitet, eftersom få kan arbeta i 45-gradig värme. Jag befarar att alltsammans i slutänden kan leda till en flyktingvåg om inget görs, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet och en av författarna bakom artikeln, i ett pressmeddelande.

I studien tittade forskarna på samband mellan extremvärme och befolkning. Om världens länder lyckas nå målen i Parisavtalet tror forskarna att Sydasien får cirka två värmeböljor mer per år, vilket drabbar cirka 200 miljoner människor.

– Men om länderna fortsätter bidra till växthuseffekten som i dag och bebygger platser som bidragit till sänkta temperaturer så tror vi att det kan bli fem värmeböljor fler per år och över en halv miljard människor blir exponerade för värmeböljor i slutet av seklet, säger Deliang Chen.

Framförallt slättområdena vid floderna Indus och Ganges riskerar att drabbas ännu hårdare av värmen i framtiden. Där bor det många människor, något som i sig driver på utvecklingen. När befolkningen växer och skog avverkas och mer mark används till jordbruk driver det på klimatförändringarna. Men det innebär också att en medveten samhällsplanering skulle kunna minska effekterna av värmeböljorna, om exempelvis städer och byar utvecklas på platser som är mindre utsatta.