Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp till år 2045 ligger fast, meddelade Tidöpartierna under tisdagen då de presenterade en ny överenskommelse om klimatpolitiken. Ställningstagandet innebär att Sverigedemokraterna har svängt i frågan.

– Samarbetspartierna är överens om att Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå våra klimatmål. Vi har en stark enighet om att klimatomställningen ska genomföras med fokus på åtgärder som helt och hållet eliminerar utsläppen och tar oss hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i ett pressmeddelande.

Som ett flertal olika medier uppmärksammat innebär detta att Sverigedemokraterna svänger i frågan. Partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen kommenterade klimatmålet för drygt ett år sedan i Dagens Nyheter.

– Man har börjat i fel ände och mejslat fram procentsiffror och årtal innan man haft en susning om hur man ska kunna nå dit.

Under presskonferensen betonade han i stället vikten av att klimatpolitiken kan kombineras med tillväxt utan att slå undan benen för hushållens ekonomi.

– Nu fortsätter arbetet med att öka nyttan och effektiviteten i svensk klimatpolitik, säger Martin Kinnunen.

Tidöpartierna betonar även att utbyggd kärnkraft är den enskilt viktigaste åtgärden för att minska utsläppen nationellt.

– Med dagens klimatöverenskommelse lägger vi grunden för en mer effektiv klimatpolitik med mer fossilfri el och förstärkt internationellt samarbete, säger statsminister Ulf Kristersson.     


Karin Montgomerytext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Björn Abelsson skriver:

    Eftersom den el som produceras eller används i Sveriges redan är till 96 procent fossilfri kan knappast en utbyggnad av kärnkraften minska Sveriges utsläpp av koldioxid särskilt mycket. Dock kan möjligen mer svensk kärnkraft göra att vi kan exportera ännu mer el till andra länder, så att deras klimatpåverkan kan minska. Men vi exporterar redan 30 TWh elenergi varje år, så utrymmet för ökad export är begränsat och förutsätter troligen att vi bygger nya exportledningar söderut.

    Vi borde i stället satsa betydligt mer på energieffektivisering, energisparande och en utjämning av elanvändningen. De sista 3 TW i vårt effektbehov uppkommer endast c:a 500 timmar per år. Det är sannolikt betydligt billigare att spara bort dessa 3 TW än att bygga ny elproduktion som endast behövs under 500 av årets 8600 timmar.