Sverige dåligt rustat för kriser

Varje år gör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en analys av den svenska krisberedskapen. I årets upplaga lyftes att Sverige är dåligt rustat för att hantera störningar i bland annat elförsörjning och dricksvattenförsörjning.

I analysen från MSB görs bedömningen att samhällets förmåga att hantera störningar i elförsörjningen är bristfällig och i behov av utveckling. Viktiga verksamheter i alla nivåer av samhället saknar reservkraft, och där reservkraftsförsörjning finns är den ofta otillräcklig.

“Ibland har man bara två till tre dagars behov”

Något som är utsatt om elen slås ut är lantbruken, vilket Extrakt har skrivit om tidigare.

Camilla Eriksson, forskare vid SLU, driver ett projekt för att undersöka matproduktionen i krissituationer. Hon har identifierat att el-avbrott är en stor risk för lantbruk med djur. Om ventilation, vatten och fungerande mjölkningssystem stängs ner kan det i vissa fall handla om timmar innan djuren börjar fara illa.

Mest utsatt är den konventionella kyckling- och grisuppfödningen då djuren inte har tillgång till utevistelse om ventilationen skulle stanna. De gårdar som har dieselaggregat kan ofta klara sig några dygn, men långt ifrån alla har reservkraft.

– Ibland har man bara två till tre dagars behov. Jordbruket har precis som handeln utvecklats mot ett just-in-time-tänk. Om det skulle vara fulländat så skulle det inte finnas några lager alls. Det är raka motsatsen till beredskap, säger Camilla Eriksson till Extrakt.

Ett beredskapsscenario utgår från en mer långvarig krissituation där transporter inte fungerar och importen bryts.

–  Då är det beroendet av fossila bränslen som är den stora akilleshälen, säger Camilla Eriksson.

Brister i kommunernas beredskap

Brister i elförsörjningen kan exempelvis uppstå vid en kris, hög elförbrukning till följd av kyla, en störning i kärn- eller vattenkraftsproduktionen eller om viktiga kraftledningar slås ut.

Ungefär hälften av kommunerna har en reservplan för att försörja den egna samhällsviktiga verksamheten om det uppstår störningar, men även de som har en reservplan brister i planering kring hur reserven ska servas, underhållas och försörjas med bränsle.

113 13 är samhällets informationsnummer vid stora olyckor och kriser. Du kan ringa dygnet runt.

I genomsnitt drabbas en elkund som är ansluten till lokalnätet av 60-90 minuters strömavbrott per år, och så gott som årligen överskrider elavbrotten de lagstadgade funktionskraven.

Problem för sjukhusen

Dricksvattenförsörjningen är beroende av el och elektrisk kommunikation, och även denna försörjning är sårbar. Många kommuner har lagt ner sina egna vattenanläggningar och köper dricksvatten från producenterna, samtidigt som de största vattenproducenterna i landet ofta är beroende av en vattentäkt och står utan alternativ om den slås ut.

Landstingen är i sin tur ofta beroende av kommunalt vatten för att driva sjukhusen, vilket innebär att sjukhus kan stå utan vatten om den kommunala försörjningen störs. Det hände i Västerås förra året när ett elkabelbrott gjorde att intensivvårdsavdelningen och operationskliniken på Västmanlandsläns sjukhus blev utan vatten.

Det är inte bara el-avbrott som hotar vattnet. Vatten- och avloppsinfrastrukturen är gammal, och problemen växer.

Även klimatförändringarna växer som hot. Nyligen gick flera myndigheter ut med ett larm om att sommarens vattensituation är allvarligare än vad den har varit på flera decennier. I anslutning till larmet varnade meteorologen Pär Holmgren att klimatförändringarna innebär att dagens vattenbrist bara är början, vilket skapar ett ännu större behov av framtida beredskap i vattenförsörjningen.