Trots insatser kan det vara svårt att förändra bilden av ett utsatt område. Det visar en ny studie, där utvecklingen för området Gårdsten i Göteborg har analyserats. Även om de boende är positiva till satsningar som görs upplever de att området fortsätter vara stigmatiserat.

Polisens lista över utsatta områden får ett mycket stort genomslag i samhället, konstaterar Kim Roelofs vid Malmö universitet. Det gäller både omvärldens bild av ett område och hur insatserna i ett utsatt område planeras. Hennes avhandling bygger på intervjuer med boende i Gårdsten och belyser bland annat det allmännyttiga bostadsbolaget Gårdstensbostäders insatser i området.

Gårdstensbostäder bildades 1997 med uppdraget att säkerställa en positiv utveckling för området och Gårdsten blev 2019 det första utsatta område som Polisen bedömde hade förbättrats, från kategorin ”särskilt utsatt” till ”risk”.

– Egentligen finns det två historier om Gårdsten: å ena sidan den om ett exemplariskt område, å andra sidan den om ett stigmatiserat område.

– Många skriver under på att det blivit bättre. Samtidigt är de bekymrade över utvecklingen i området, de ser att unga rekryteras till kriminella nätverk och oroas över att halka ner på Polisens lista igen, säger Kim Roelofs, som skrivit avhandlingen om Gårdsten, i ett pressmeddelande.

Göteborgs stad lyfter fram arbetet i Gårdsten som ett positivt exempel som andra bostadsbolag kan dra lärdom av, men Kim Roelofs ifrågasätter i sin avhandling om ansvaret för ett bostadsområdes utveckling ska ligga på allmännyttan, eller om bredare kommunala eller statliga insatser och investeringar vore bättre.

– Kommuner och deras bostadsbolag har som mål att deras områden inte ska finnas med på polisens lista. Kommunen har ett mycket bredare välfärdsansvar som hamnar i skymundan. Varför ska vi lägga så stor vikt vid en lista som en aktör som jobbar med säkerhet tagit fram? Det är inte så enkelt, säger Kim Roelofs.