Svårt att rena PFAS-förorenad mark

Det finns numera bra metoder för att rena PFAS-förorenat vatten, men fortfarande saknas effektiva sätt att rena jord. I brist på lösningar för förorenade områden testar forskare i stället att låsa fast ”evighetskemikalierna” i marken.

De senaste åren har det varnats för oroväckande höga halter av PFAS i dricksvattnet i flera svenska kommuner. Utvecklingen kring hur vattnet kan renas från kemikalierna har gått framåt och numera finns fungerade metoder som används i dricksvattenverken. Att få bort PFAS från förorenad mark är däremot fortfarande en stor utmaning, och om marken inte renas kan kemikalierna fortsätta att läcka ut i grundvattnet i hundratals år.

De flesta PFAS-föroreningarna i Sverige finns vid brandövningsområden, i anslutning till flygplatser och militära övningsfält. Kemikalierna kommer från det brandskum som under många år använts vid Försvarsmakten och räddningstjänstens övningar.

En vanlig metod för att rena PFAS-förorenad mark är att först tvätta jorden och sedan rena vattnet, men jorden kan då behöva fraktas till en särskild anläggning, och det handlar om stora jordmassor.

− Det finns mobila jordtvättar men för större mängder jord räcker de ofta inte till, säger forskaren Tove Mallin, projektledare för det nyligen avslutade projektet Testbed PFAS vid Sveriges forskningsinstitut Rise.

Enligt henne är det inte praktiskt genomförbart att flytta och tvätta all PFAS-förorenad jord.  

− Det är väldigt resurskrävande och dyrt, och vi har stora förorenade områden, säger hon.

Låser fast kemikalierna i marken

Fritjof Fagerlund, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, har forskat om flera olika metoder för rening och hantering av PFAS-föroreningar.

En del av hans forskning handlar om att begränsa spridningen av kemikalierna från de förorenade områdena. En teknik som Fritjof Fagerlund undersöker innebär att injicera aktivt kol i jorden, vilket hindrar PFAS från att svepas med i regnvattnet som rinner genom marken.

− Hur bra det fungerar beror på geologin och typen av jord. Bäst fungerar det i sandiga jordar, säger han.

I Sverige används tekniken med injicering av aktivt kol inte i bred skala utan bara i mindre utvärderande studier, men i andra länder har metoden fått större spridning.

− Den börjar användas alltmer, säger Fritjof Fagerlund.

Hur länge en injektion av aktivt kol kan binda PFAS till jorden vet forskarna inte än. Fritjof Fagerlund bedömer att det rör sig om 10-20 år. Sedan behövs en ny injektion.

− Det krävs någon form av kontrollprogram så att man ser att det inte börjar läcka ut PFAS igen, säger han.

Akutinsats för att begränsa spridningen

Att fästa PFAS i marken är, som han ser det, ingen långsiktig lösning utan snarare en akutinsats för att begränsa spridningen från våra mest förorenade områden.

− Vi vill ju inte att allt grundvatten, överallt, ska bli förorenat. Att rena de PFAS-förorenade områdena är något vi kommer jobba med långt in i framtiden, säger han.

En annan metod som prövas för att stoppa spridningen av PFAS är att ta kontroll över vattenflödet genom förorenade områden.

− Man kan sätta dit en brunn och löpande pumpa upp allt regnvatten och rena det, säger Fritjof Fagerlund.

En annan variant är att plantera växter som suger upp vattnet. Genom att regelbundet klippa, frakta bort och destruera växterna får man bort kemikalierna som har samlats i dem.

Effekt av skärpta regler

Att tekniken för rening av PFAS i vatten har utvecklats snabbare än tekniken för rening av jord kopplar Tove Mallin till den hårdare lagstiftning kring just PFAS i vatten. Både på EU-nivå och nationellt har reglerna skärpts.

Snart sänker till exempel Livsmedelsverket, baserat på EU:s nya dricksvattendirektiv, gränsen för hur mycket PFAS som får finnas i dricksvattnet. I dagsläget tillåts vattnet innehålla 90 nanogram per liter, men från år 2026 sänks gränsen till bara 4 nanogram.

För att nå snabbare resultat i reningen av förorenade områden tror Tove Mallin att det behöver ställas hårdare krav inte bara på PFAS i vatten utan även på att rena PFAS i jord.

− Det är den slutsatsen jag drar utifrån framgångarna inom vattenreningen. De hårdare reglerna har drivit på utvecklingen och satt press på problemägarna, säger hon.

Genombrott i USA

Även om det i dagsläget inte finns effektiva metoder för att rena PFAS-förorenad jord är Fritjof Fagerlund hoppfull om att det ska komma lösningar. Till exempel har forskare vid Princeton University i USA hittat en bakterie som kan bryta ner PFAS.

− Den här bakterien kräver väldigt speciella förhållanden och forskningen befinner sig på ett tidigt stadium men det verkar inte omöjligt att vi i framtiden kommer kunna rena förorenade områden med bakterier eller svampar, säger han.

Han påpekar att en viktig aspekt av arbetet med att stoppa spridningen av PFAS är att begränsa tillverkningen och användandet av nya varianter av kemikalierna.

− PFAS är spritt över hela planeten. Det finns i blodet på alla människor. Man hittar det i isbjörnar. Det är tragiskt att vi inte har koll på våra kemikalier men förhoppningsvis lär vi oss av våra misstag och agerar annorlunda i framtiden.