Svårt att minska konsumtionen på egen hand

Den som försöker ändra sina vanor och leva mer hållbart applåderas inte alltid av omgivningen. Ett nytt forskningsprojekt undersöker hur sociala relationer kan göra det svårt att minska på konsumtionen.

Kan du strunta i att hälsa på farmor på andra sidan jorden om du har bestämt sig för att sluta flyga? Är det okej att köpa födelsedagspresenter på second hand? Vad gör man när barnen vill ha nyaste telefonen som ”alla andra”?

Magnus Boström, professor i sociologi vid Örebro universitet, undersöker vilka sociala dilemman man kan ställas inför om man väljer att leva mer hållbart. Han har nyligen fått medel för projektet (O)hållbara livsstilar: sociala (o)möjligheter att konsumera mindre. Där sätter han särskilt fokus på konsumtion bland personer som har ett ganska nyväckt miljöengagemang.

− Utgångspunkten för projektet är att vi konsumerar alldeles för mycket. Fler och fler börjar reagera nu och se att man har ett eget ansvar för att förändra sin livsstil, säger han.

Under projektet ska han följa ett antal personer som nyligen har börjat minska sin konsumtion. Han kommer intervjua dem och även låta dem skriva dagbok. Han vill förstå vilka dilemman de ställs inför, och hur de hanterar situationer där strävan efter minskad konsumtion krockar med omgivningens förväntningar.

− Vi vet att överkonsumtion hänger nära ihop med sociala relationer. Vi konsumerar för att passa in och få status, men också för att till exempel uttrycka kärleksrelationer och bekräfta vår familj. När vi reser med familjen eller köper nya saker tillsammans blir det ett uttryck för vår lyckliga gemenskap.

Medvetna val kan ge status – men inte för alla

I sin tidigare forskning har Magnus Boström främst haft fokus på grupper som går före i omställningen. Där ser han att det kan vara statusfyllt att göra miljömedvetna val. Han har sett att många i den här gruppen omger sig med andra som delar deras starka miljöengagemang. Det tror han inte nödvändigtvis kommer gälla för intervjupersonerna i det nya projektet. Han tror att de kan ha annorlunda, mer negativa, erfarenheter av att skära ner på sin konsumtion.

Det är svårt att minska sin konsumtion i en gemenskap där du får status genom konsumtionen.

− Normen i samhället i stort är fortfarande att konsumera mycket. Jag tror att de jag intervjuar i det här projektet, som har ett ganska nyväckt miljöengagemang, kommer brottas med det i större utsträckning än personer som har varit engagerade under längre tid, säger han och fortsätter:

− Det är svårt att minska sin konsumtion i en gemenskap där du får status genom konsumtionen. Om du avstår från olika saker kan du också uppfattas som tråkig eller krånglig och personer som inte gör samma val som du kan tycka att du skambelägger dem. Det behövs en normförskjutning som gör det lättare att dra ner på konsumtionen. Vi behöver mer konsumtionskritik i hela samhället.

Vill bidra med lösningar

Magnus Boström hoppas att han genom projektet ska kunna identifiera situationer då det är extra svårt att avstå från konsumtion på grund av förväntningar, önskemål eller press från omgivningen.

− Kanske kan de jag intervjuar också bidra med lösningar på hur man kan hantera de dilemman som uppstår, säger han.

Vi behöver mer konsumtionskritik i hela samhället.

Projektet har fokus på individnivå och på hur vi kan förändra vår livsstil, men Magnus Boström kommer också titta på hur man på strukturell nivå skulle kunna underlätta för individer att minska sin konsumtion.

− Eftersom vi människor är del i sociala sammanhang kommer det krävas gemensamma lösningar. Det kanske till exempel behövs bättre möjligheter att låna saker eller att äga saker tillsammans. Eller är det något helt annat som behöver komma till, säger han.