Skog
Svårt att gå sin egen väg i skogen
Synen på hur skogen ska brukas är snäv, och den som vill göra annorlunda får räkna med motstånd. Det visar en pågående studie där forskare intervjuat naturbrukselever, som ifrågasätter fokuset på virkesproduktion och till och med det egna yrkesvalet.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Trakthyggesbruk, som orsakar kalhyggen, dominerar stort inom det svenska skogsbruket, trots att det har negativa effekter på den biologiska mångfalden. Alternativa metoder som hyggesfritt och naturnära skogsbruk lyfts fram som mer hållbara men än syns inget skifte ute i skogarna.
Enligt siffror från Skogsstyrelsen är bara tre procent av det svenska skogsbruket hyggesfritt. Samtidigt har avverkningstakten ökat stadigt sedan 1950-talet. Då avverkades omkring 50 miljoner skogskubikmeter årligen vilket kan jämföras med närmare 90 miljoner skogskubikmeter år 2023.
− Enfalden inom det svenska skogsbruket pekas ut som ett problem, säger Sara Holmgren, forskare inom miljökommunikation vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Hon är en av forskarna bakom forskningsprojektet ”Skuggskogar”, som undersöker vilka faktorer som försvårar respektive möjliggör förändring inom skogsbranschen. Att förstå det tror forskarna är viktigt för att kunna ställa om till ett mer ekologiskt hållbart skogsbruk.
Unga skogsarbetare tvekar kring yrket
Forskningsprojektets titel, ”Skuggskogar”, är en metafor för sättet att prata om skogen, där vissa sätt ses som mer legitima medan andra synsätt är mer undanskymda, förklarar Sara Holmgren.
Inom projektet har hon och hennes kollegor bland annat gjort gruppintervjuer med elever på naturbruksgymnasier. Samtalen visar att eleverna upplever slitningar mellan den egna bilden av skogen och den bild som ges under utbildningen.
− I gruppintervjuerna pratar eleverna gärna om sin egen relation till skogen och vad den betyder för dem. De beskriver skogen som en plats där de trivs och mår bra, men det sättet att se och prata om skogen upplever de inte riktigt passar in inom utbildningen. Där ligger fokus på virkesproduktion och ekonomi, och andra värden blir inte riktigt legitima, säger Sara Holmberg.
I gruppintervjuerna beskriver eleverna att de är förvånade över fokuset på virkesproduktion, och vissa ifrågasätter sitt yrkesval. Många elever är också oroade över det höga arbetstempot i skogen, sett ur ett arbetsmiljöperspektiv, och vissa är osäkra på om de kommer att klara det tempo som förväntas.
Att jobbet i skogen inte lever upp till ungas förväntningar kan bli ett problem för branschen, tror Sara Holmgren.
− Skogsnäringen har svårt att locka unga och kompetensförsörjningen lyfts ofta som ett problem. Upplevelsen från branschen är att unga inte är intresserade, men det kanske inte bara är de unga det ”är fel på”? Från branschen behöver man kanske se över vad man erbjuder när det gäller arbetsvillkor och syn på skogen?
Konflikter som splittrar familjer
Inom den pågående studien har forskarna även intervjuat andra aktörer, som innovatörer inom skogsbranschen. De har samlat in röster från bland annat skogsägare och personer som jobbar med rådgivning. Även där återkommer beskrivningarna av smala normer inom branschen, och en press att bedriva intensivt trakthyggesbruk.
− Skogsägare som vill bruka sin skog på ett annat sätt måste ha modet att gå emot rådgivare. De måste också kunna ta en aktiv roll i skötseln av skogen vilket långt ifrån alla kan. Det finns många olika typer av skogsägare i Sverige. Alla är till exempel inte beroende av skogen för sin försörjning och då är det rimligt att det också går att få olika typ av rådgivning, baserat på vad man vill uppnå med sin skog, säger Sara Holmgren.
Än är de bara halvvägs in i projektet, som pågår till 2026, men redan nu ser de att skogsägare som väljer bort trakthyggesbruk och som har andra mål än att maximera virkesproduktionen kan möta starka reaktioner.
− Det kan skapa osämja grannar emellan och splittra familjer. Om man till exempel väljer att göra på ett annat sätt än sina föräldrar kan det uppfattas som att man kritiserar hur den tidigare generationen har skött skogen.
Något forskarna har noterat är att skogsägare som inte bor nära sin skog ofta beskrivs som okunniga eller ointresserade av skogens betydelse för den lokala utvecklingen. Likaså tycks kvinnor ses som en särskild grupp skogsägare i behov av stöd. Att uppfattas lite som en outsider behöver dock inte bara vara en nackdel.
– Som tidigare forskning har antytt kan normbrytande underlätta, eftersom man är mindre medveten om och bunden av skogsbrukets traditioner. För att alternativa perspektiv ska kunna omsättas i alternativt skogsbruk behöver dock de här skogsägarna någon som lyssnar och utför skötselåtgärder i enlighet med deras önskemål. Förmågan att lyssna till och anpassa sig är en fråga för hela branschen.
Naturnära och hyggesfritt skogsbruk
Naturvårdsverket har definierat naturnära skogsbruk som att det ”efterliknar naturliga störningsprocesser, skapar variationsrika skogar och stärker miljövärden i skogslandskapet.” Begreppet inkluderar anpassat trakthyggesbruk, hyggesfritt skogsbruk och vissa historiska brukningsformer.
I en rapport från år 2023 beskrev Naturvårdsverket hur det hyggesfria skogsbruket skulle kunna öka. Myndigheten pekade bland annat på behovet av ekonomiskt stöd, utbildning och riktad rådgivning. Ett föreslag var också att statligt ägda Sveaskog ska öka användningen av hyggesfria metoder, så att dessa ”inom medellång sikt ska utgöra en inte obetydlig del, förslagsvis 20–25 procent, av brukandet”.