”Utan ersättning tappar markägarna motivationen”

Ett nytt internationellt initiativ för att minska avskogningen i tropiska områden, PES, kan bli verkningslöst. ”Markägare som inte ersätts som tidigare kan tappa motivationen att bevara sin skog”, säger Anna Norén, forskare vid Göteborgs universitet.

För att komma åt problemen med avskogning och minska utsläppen av växthusgaser har FN:s klimatkonvention tagit fram initiativet REDD (Reduced Emissions from Deforestation and forest Degradation). Syftet med de så kallade PES-programmen (payment for ecosystem services), som är ett sätt att uppnå REDD, är att markägare ska få ersättning för att inte avverka skog.

Nytt fokus

I vissa tropiska områden kompenseras redan i dag en del markägare för att avstå avverkning. Men på grund av olika faktorer, så som markens läge eller markägarens övriga sysselsättning, är det möjligt att avverkningen ändå hade varit begränsad. Inom ramen för PES-programmen vill man därför vända fokus och istället rikta in sig på de områden där risken för avverkning är som störst. Syftet är att på så sätt uppnå en större effekt än om man betalar de markägare som skulle ha bevarat sin skog även utan betalning.

– Det kan handla om platser där det är mer lönsamt att använda marken för boskap och jordbruk än att bevara skogen. Med hjälp av direkta betalningar är tanken att den skog som står på dessa attraktiva marker ska skyddas, säger Anna Nordén, doktor i nationalekonomi och forskaren bakom studien

Tappar motivationen

Men det som Anna Nordéns forskning nu visar är att de markägare som tidigare har bevarat sin skog riskerar att tappa motivationen när de inte längre belönas.

– Det är inte så troligt att markägaren plötsligt kommer att börja hugga ner sin skog. Men man kan tänka sig ett scenario där inte samma energi läggs på att bevara skogen, till exempel kanske man inte längre anställer någon för att vara på plats på gården och på så sätt skydda skogen från illegal avverkning, säger hon.

Enligt Anna Nordén finns en risk för att nettoeffekten av utsläppen blir noll.

– Visst kan PES-programmen ge positiva resultat, men i slutänden kan frågan om vem som blir kompenserad eller inte riskera att leda till enbart en liten eller ingen skillnad alls för utsläppen.

Verkligheten mer komplex

Det är dock inte själva PES-programmen i sig som Anna Nordén och hennes forskarkollegor ställer sig kritiska till.

– I teorin är det jättebra, men verkligheten är mer komplicerad än så. Problemen med oönskade effekter kan bli påtaglig om man endast förlitar sig på ett verktyg. Det behövs en kombination av olika sätt för att nå långsiktiga resultat och stoppa avskogningen.

Läs även ”Viktigt att få med lokalbefolkningen i projekten”.