Palmoljan är omdebatterad på grund av den miljöpåverkan som de storskaliga odlingarna orsakar, men genom ny spännande forskning öppnas möjligheten att framställa samma högkvalitativa olja – ur svampar.

Konsumtionen av växtbaserade oljor ökar snabbt. WWF uppger att produktionen av palmolja nu uppgår till 70 miljoner ton per år och förväntas fördubblas under de närmaste tio åren. Även den globala produktionen av soja, som bland annat används för att framställa sojaolja, ökar och förväntas fördubblas till år 2050.

– Dessa storskaliga odlingar associeras med miljöförstöring, inte minst nu med tanke på hur Amazonas eldas upp för att kunna odlas, säger Joakim Norbeck, forskare i molekylär bioteknik vid Chalmers tekniska högskola.

En svamp som producerar fett

Joakim Norbeck, forskare vid Chalmers.

Det finns alltså behov av att framställa fett och olja på nya sätt, och som tur finns det en svamp – Yarrowia lipolytica – som kan tillverka just fett. Eftersom den dessutom är lätt att genmodifiera så kan svampen anpassas för olika ändamål.

– Våra mål är att svampen dels ska kunna producera mycket fett och dels producera fett med rätt sammansättning.

Det är just sammansättningen – balansen mellan de olika fettyperna mättat, omättat och fleromättat fett – och även längden på fettsyrorna som avgör produktens egenskaper. Exempelvis har palmolja hög grad mättat fett och lågt innehåll av fleromättat fett. Genom att laborera med fettets sammansättning vill forskarna kunna ta fram två olika produkter; palmolja och kakaosmör.

Viktig inkomstkälla

Palmolja finns bland annat i margarin, smink, biodrivmedel och mycket annat.

– Palmoljans egenskaper är inte svåra att ersätta, det svåra är att producera de stora volymerna som marknaden efterfrågar.

Palmoljans egenskaper är inte svåra att ersätta, det svåra är att producera de stora volymerna som marknaden efterfrågar.

Även om palmoljeplantager påverkar miljön negativt, så är de en viktig inkomstkälla för odlare i bland annat Indonesien och Malaysia. Här ser Joakim Norbeck en stark fördel med svamparna; att odlarna får ut mer pengar för sin råvara.

– Genom att mata svamparna med restprodukter från palmerna, exempelvis hydrolysat (biomassa sönderdelat till socker) av blad och stamdelar som annars inte skulle ha använts, kan värdet av palmen öka.

Använda restprodukter

Eftersom marknaden i dag efterfrågar så pass stora mängder palmolja så ser han den svamp-producerade palmoljan snarast som ett komplement. Detsamma gäller för soja; det handlar om att använda mer av restprodukterna och på så sätt få ut mer av råvaran. I dag används bara en liten del av sojaplantan.

Ytterligare en spännande produkt som Joakim Norbeck och hans kollegor laborerar med är kakaosmör.

– Det är en dyr produkt med stark efterfrågan på marknaden, eftersom råvaran är en bristvara i dag.

Svampen matas med socker

Olja ur svampar – hur går det egentligen till? I dag görs detta i labbmiljö men tanken är att på längre sikt skala upp produktionen till stora tankar. I dessa tankar matas svampen med socker som kommer från sönderdelad biomassa för att växa till sig.

Varifrån sockret hämtas kan skilja sig beroende på var i världen man befinner sig. I Sverige är biprodukter från skogsindustrin en lämplig resurs, medan man i Brasilien kan använda rester från sockerplantager, och så vidare.

Kunskapen om att odla jästsvampar i stor skala är god sedan tidigare, bland annat från jästsvampar för bakning och ölproduktion samt för etanol-framställning.

För att generna hos svamparna ska anpassas till de olika ändamålen används CRISPR-baserad genteknik vars användning för livsmedelproduktion är omfattat av ett strängt regelverk. Det sätter vissa käppar i hjulet för till exempel palmolja i livsmedel. Joakim Norbeck ser dock inte detta som något stort hinder.

– Det finns en jättemarknad för fett i andra produkter, som kemi-industrin, drivmedel med mera, så det finns många fler viktiga användningsområden än matproduktion.

På längre sikt tror han dock att EU:s förbud mot den nya gentekniken i livsmedel kommer att luckras upp.

– Europa är ovanligt i detta sammanhang, tekniken tillåts ju på andra platser. Jag skulle bli förvånad om det inte öppnas upp.

Tekniken redan på plats

Tekniken för att tillverka olje-svamparna finns redan. Just nu fokuserar forskarna på att utveckla jästsvampen för att producera de rätta fettbalanserna för de olika oljorna.

– Vi har kommit ganska nära att simulera kakaofett och palmolja verkar inte heller vara några stora problem.

Vi har kommit ganska nära att simulera kakaofett och palmolja verkar inte heller vara några stora problem.

Och det finns ett intresse utifrån, både drivmedelsindustrin, oljeindustrin och matfettsbranschen följer utvecklingen.

 – Om vi kan visa att det fungerar i storskalig odling så kommer det kunna ta fart.

När kan detta bli verklighet?

– Jag kan tänka mig att vi har svampar som gör rätt sorts fett inom en femårsperiod. Dyra fetter, som kakaosmör, kan finnas på marknaden om 10 år. Inom 15 till 20 år skulle svamparna kunna ge ett signifikant bidrag till oljeförsörjningen, säger Joakim Norbeck.


Karin Montgomerytext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • jonas å skriver:

    Men är det inte ganska väl kartlagt att den här typen av (inflammatoriska) vegetabiliska fetter är orsaken till så mycket av de hälsoproblem vi har i världen? Och att förespråka användningen av CRISPR, och propagera för att det är någonting vi vet tillräckligt mycket om för att det ska vara storskaligt tillämpat inom fem år? Det är inte oproblematiskt direkt.

    Om alla fick odla sina egna hampafrön (ultimat fettprofil, kolla gärna själv) och lärde sig att (på ett vettigt sätt) hålla änder som ger stora mängder nyttigt fett, hade vi inte ens behövt överväga den här sortens frankenfood .

  • Sonja Strömkvist skriver:

    Rent spontant så känns detta inte som mat utan något rent industriellt!

  • Barbara Hinterstoisser skriver:

    very interesting project!! Grattis!!